- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
185

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeby Pastorat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet »Wimpelthussberget», finnes en
mängd kummel, de flesta fyrhörningar,
men icke alla rätvinkliga, en del med
upprättstående stenar i hörnen, närmare
fm en stor liög, omgifven af stenring.
I Hagby derintill belägna äng ha
funnits flera högar med uppresta stenar,
men som genom odlingar i detta sekel
blifvit förstörda. Hela denna trakt,
som mot norden angränsas af det fordna
»Giöthawij», utgöres af utjordar,
tillhöriga åtskilliga hemman i församlingen.

Der vägarne till Boxholms jern- och
tegelbruk skilja sig, vid skogshöjdens
fot, är en större trekantig stensättning,
kallad »Jättegrafven». Jättens hufvuds,
utsträckta armars och fötters lägen skola
vara med stensättningen utmärkta.

Folktron fäster sig ännu vid
förmenta uppenbarelser af »Tyrsjögubben»
å Ekeby skog, Gubben i »Rädsberget»
vid Fjetmuuna, invånare i Pukeberget
å Göstrings allmänning, Ringsberget vid
Blåvik, Gubbeberget mellan Ekeln och
Sommen, det vilda Fiskeviksberget, m. fl.
Sägnerna om Ekeby storklocka, som
skulle bortföras af en jätte, men
tappades uti Igelbäcken å Ekeby gärde, der
en stor ännu befintlig videbuske
öfver-växt klockan, till hvilkens upphemtande
flera misslyckade försök skola blifvit
gjorda, samt om stenarna i
Stertinge-ströminen, af en jätte slungade från
södra skogstrakten för att krossa
Ekeby kyrka, men i anseende till
slung-bandets bristande ej till vederbörlig ort
framhunna, med flera dylika, antyda väl
dunkla minnen från den tid, då
chri-stendomen och hedendomen här
våldsamt kämpade. Striden är beklagligen
icke ännu utkämpad.

I sundet mellan Sommen och
An-dcrsbosjön (Svartåns utlopp med
namnet »Virken») äro några murlika reflar
tvärsöfver sundet, höjande sig nära
vattenytan. De äro, enligt traditionen,
början till en fördämning för att afleda
Sömmens utlopp i annan rigtning och
dymedelst beröfva en nedanför boende
ovän det fördelaktiga fisket.

Nära Eklabo, vid en vik af
Sommen, kallad Ekeln, är en hög oval
sandkulle, benämd »Slottsbacken», enligt
sägnen använd till »lekplan», då stället
egdes af Christer Lilje på Liljeholmen i
II.

Torpa. En anuan sägen förmäler, att
en Somme der residerat; men inga
lemningar efter byggnad märkas. Af
skogstraktens invånare vid Sömmens stränder
omtalas »Sven Somme» såsom en
mägtig och trollsk man, hvilken man
understundom tillskrifver förutnämda
fördämning; men sagan förmäler hvarken när
han lefvat eller hvar han bott (om ej
vid Eklabo). Den enda Somme, som
veterligen haft egendom inom detta
pastorat, var Sven Somme till Göthery
(i Rinna) och Oplunda (i Wikingstad),
hvilken officierade vid hertig Johans
jordafärd från Wadstena slott år 1G18,
och hvilkens vapen med årtalet 1624
finnes i Ekeby kyrka.

På Ryckelsby södra gärde, en knapp
% mil från Ekeby kyrka, har fordom
varit »Gisings» (nu Göstrings) härads
tingsplats, utmärkt genom åtskilliga
stensättningar, som i början af
innevarande sekel funnos qvar, men nu äro
förstörda.

Å Bleckenstad boställes egor, ej
långt från landsvägen, äro upptornade
stensättningar, enligt sägnen lemningar
af någon förskansning,

Mellan Ekeby kyrka och Fjetmunna
å Ljungby egor, nära vägen, äro en
mängd kullar, somliga försedda med nu
nedfallna stenar, kallade »Jutebackarne»
till minne af Danskar, som här blifvit
begrafna efter ett fältslag med
Svenskarne under det Danska
mordbrands-och plundringståget i Erik XIV:s tid.

Vid »Juteliden» å landsvägen nära
Hester skall vid samma tid slag blifvit
hållet. Kulor af omkring 2 tums
diameter hafva i sednare tid blifvit funna
der och i en kålgård vid det
närbelägna Stora Herkhult.

A Rinna bys vestra gärde och vid
den angränsande byn Ljungstorp skola,
obekant när, heta strider blifvit
utkämpade. Lemningar af förrostade
vapen, sporrar, m. m., hafva der blifvit
funna.

Mellan byarna Gärdslätt och
Stenstorp i Rinna förekomma vidsträckta
stensättningar, enligt tradition i orten
lemningar efter en stad, kallad
Lokestad eller Lockerstad.

I Hästmarken vid Tingkullanäs (på
en udde i Sommen) stå 3 höga stenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free