Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ehrentuna - Eista - Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mantal med 64 invånare ligga inom
Lena socken af ßasbo härad. Socknen
beboddes 1840 af 663, 1 850 af 684
och 1856 af 683 invånare. Uti
socknens fasta folkskola undervisade
sistnämda år en examinerad lärare 26
gossar och 13 flickor, medan 6 gossar och
4 flickor undervisades enskildt, 10
gossar och 16 flickor i hemmet. — Ehrentuna
socken utgör ensam ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen i Norunda
kontrakt af ärkestiftet. Kyrkan, 1 1/4
inil från Uppsala, invigdes 1435, men
undergick förändringar 1668. Folksägnen
antager som kyrkans första
grundläggare en viss Ehrent, öfver hvilken
en vid prestgården stående bautasten
skall vara rest. Ernatuna omnämnes
år 1314 såsom hörande till Provincia
Norundt af Tiundia och ärkestiftet;
kyrkoherdar förekomma från 1400-talet,
kaplaner från 1599. — Af fornminnen
träffas i socknen talrika runstenar, af
hvilka en finnes i vapenhusdörren och
en i vapenhuset, en på kyrkogården,
två vid Fjuckeby och dessutom sju
andra. — Bland gårdar i socknen märkas
Wallby och Kättsta. — Adress:
Uppsala.
Eista. Socken på Gotland i Hablinge
Ting och Södra fögderiet, vid hafvet,
har en areal af 8,146 tunnland,
af hvilka 850 äro vatten. Trakten är
tämligen jemn, utan berg och med
lindrig sluttning åt vester till hafvet.
Bådande jordmånen är steuör, med helt
litet mylla. På några ställen finnes den
på Gotland vanliga röda sanden och i
en trakt en fin, djup, hvit sand med
mylla, tjenlig för råg och i synnerhet
linsäde, hvartill den också med fördel
nyttjas. Socknen, som består af 16 1/4
mantal, beboddes omkring år 1840 af
680, 1850 af 643 och 1856 af 648
invånare. I sockuens fasta skola
undervisades sistnämda år af en
examinerad lärare 44 gossar och 28 flickor,
medan 1 gosse bivistade allmänt
läroverk, 4 gossar och 6 flickor hade
enskild undervisning och 9 gossar samt
22 flickor undervisades i hemmet. —
Eista moderförsamling utgör tillika
med annexet Sproge ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen i Södra
Kontraktet af Wisby stift; hela pastoratet
består af 22 7/8 förmedlade mantal och
hade 1856 inalles 998 invånare.
Kyrkan, 4 1/2 mil söderut från Wisby, skall
enligt Strelow vara byggd 1160. Uti
densamma finnes en med runor ristad
grafsten, hvilken »BotvarÞr i SnoÞu»
låtit göra öfver »sina husfroiu BotaiÞu
til asta». I östra kyrkoporten står en
runsten med fragmentarisk inskrift. Uti
en spiselmur i Thomasarfve gård är
insatt en från Urgude i Sproge socken
ditförd sten med följaude inskrift i
runor: + Betar : üfir : KuÞarfa : han :
lit : gierva : tissan : mur : ok : stufona :
ok : baÞe : sendr : lügtaÞ : a tosda-
hin : om : fü’ Katrino • meso; ta var :
# : sunudar : # : prim : : i : fjur-
tando : rado : i : taflone. — Adress:
Wisby.
Ek. Annex-socken i Wadsbo härad
af Skaraborgs län, 1 mil söderut från
Mariestad, har en areal af 4,027
tunnland, af hvilka 400 äro sjöar och kärr.
Tidan bildar sockneus östra gräns mot
Ekby. Socknen utgör en skogsbygd,
hvarföre landtbruket icke är synnerligen
betydande, och härifrån afsättes i
synnerhet ved till Mariestad. Ek består
af 7 mant. och beboddes på 1840-talet
af 510 invånare, 1856 af 530.
Socknen hade sistnämda år fast skola med
en examinerad lärare, tillika klockare,
som undervisade 32 gossar och 16
flickor, medan 2 gossar bivistade allmänt
läroverk, 11 gossar och 19 flickor hade
enskild undervisning. — Eks socken
är, liksom Ullerva, annex till
Mariestads regala pastorat af l:sta klassen i
JJödra Wadsbo kontrakt af Skara stift.
Socknen har fordom varit modersocken
och haft Ekby till annex intill år 150 i.
Den gamla kyrkan, en af de äldre i
stiftet, nedtogs och en ny byggdes åren
1795—1798, i synnerhet genom
riksrådet grefve Ulrik Scheffers försorg.
Grefven, som dog 1799, ligger
begrafven på kyrkogården under eu ansenlig
sten utan inskrift, men omgifven med
ett jernskrauk. — Vid vestra
kyrkoporten står en runsten, och vid
Skaravägen en annan, som på ena sidan
förvarar minnet af en Thorsten och på
den andra har en ristning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
