Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dröminge - Dufeds Skans - Dufeke - Dufnäsfladan - Dufnäs-klack - Dufveheden - Dufveholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dröminge. Gård i Woxtorps socken
och Östbo härad af Jönköpings län,
om hvilken Allvin i »Beskrifning öfver
Östbo Härad» anför följande: »På
gärdet vid Dröminge Smeagårds kyrkoväg
står ett kors af trä, från uråldriga
tider underhållet af byamännen, och
hvilket måste underhållas, så framt de skola
hoppas god äring. Traditionen
förmäler, att tvänne bröder, under resan till
kyrkan för att vigas, kommit i träta
och här slagit ihjäl hvarandra. Till
höger om vägen midtemot korset är ett
kummel, 130 alnar i omkrets, nästan
orubbadt och vid pass 6 alnar högt.
Man skall hafva försökt att öppna det,
men blifvit afskräckt genom något
spökeri. Tretio alnar i söder från korset
står ett enträd af 8 alnars höjd och 2
alnars tjocklek, hvilket af folket anses
lika heligt som korset; man tror sig
veta, att denna en stod här redan för
400 år tillbaka och då var lika stor
som nu. Längre söderut i samma
gärde, 200 alnar från korset, träffas åter
ett kummel, lika stort som det
nyssnämda, men rubbadt, som det tros af
en bonde, vid namn Börtil, hvilken i
röret hittat ett skrin med silfversaker,
deribland skedar, som ännu finnas hos
efterlefvande slägtingar. Möjligtvis har
detta silfver blifvit i ofredstider gömdt
1 stenröset, som ursprungligen varit en
grafvård.» Allvin uppgifver, att man i
Finveden icke sällan träffar ett slags
gamla skedar, med ett blad af vid pass
2 decimaltums längd, men föga
djuplek, och ett skaft af 3 tum, massivt,
vanligast 6- eller 8-kantigt, i ändan
försedt med en ciselerad knapp, svår
att hålla uti med fingrarna, och ytterst
ofta utrustadt med en liten ring,
alltsammans af silfver och ofta förgyldt.
Bland Antiqvitets-akademiens samlingar
förvaras några sådana skedar, som hafva
blifvit hittade i grafvar.
Dufeds Skans. Denna skans uti Åre
socken af Jämtland anlades invid
Duf-eds-elfven (Handöls- eller
Underåkers-elfven) i Åre socken år 1658, 2 mil
från Dufeds eller Åre gränstull och 1
mil från Åre kyrka, men blef efter
Ständernas beslut ödelagd 17 34. I
llby-zelii Sviogothia Munita uppgifves det,
att skansen blifvit uppbyggd för andra
gången år 17 00. Vid Häggån, 2 mil
1 n. v. från Dufed, har äfven ett
försvarsverk varit anlagdt år 1700, men
blifvit förstördt följande året. — Vid
Dufed är för närvarande marknadsplats,
der årlig marknad hålles i början af
Januari.
Dufeke. Frälsesäteri uti Halmstads
socken och Luggude härad af
Malmöhus län, består af 3yg mantal
frälsesäteri med underlydande, har 2
skatt-lagda rajölqvarnar, god åker, förträffligt
höbol samt fiske och skog till husbehof.
Gården, på tre sidor omgifven af en
graf, på den fjerde af en sjö, består af
2 grundmurade envåningshus samt har
en ansenlig trädgård. Bland egare
nämnas på 1760-talet kommersrådet Steuch,
sedermera majoren Berg von Linde och
bofrätts-assesorn A. Berg von Linde.
Under Dufeke lyder Bulstofta eller
Boltofta säteri uti samma socken, som har
ett envånings boningshus af korsvirke,
god åker och äng samt fiske och skog
till husbehof.
Dufnäsfladan. Så kallas det sund,
som i sydost omgifver Sicklaön i Sickla
församling och Svartlösa härad af
Stockholms län.
Dufnäs-klack. Berg i Stora Tuna
socken i Dalarne.
Dufveheden. Med detta namn
betecknas den sänkning af landet, som
befinnes mellan Hallands största sjö,
Lvgnern, och hafvet. Dufvehedens
botten ligger 10—15 fot under sjön
Lyg-uerns vattenyta, och dalgången skyddas
mot öfversvämningar genom en grusås,
kallad Fjäråsbräcka.
Dufveholm. Frälsesäteri titi Stora
Malms socken och Oppuuda härad af
Nyköpings län, fordom kalladt
Stenstorp, lärer år 1585 hafva blifvit
upptaget på Stora Djula egor såsom torp,
bebyggdes sedan som säteri omkring år
1643 af landshöfding Johan Bengtsson
Dufva, som graf stället dess nuvarande
namn. Se vidare artikeln Stora Djula
eller Djulö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
