Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drettinge - Drettinge - Drothem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyble det då af 14 hemman bestående
Drettinge till sig af konung Johan III
mot 10 hemman på Oland.
Egendomen bebyggdes 1026 och tillhörde
slägten Kvhle till 1 668, då fru Wendla
Kyhle, gift med E. F. Rosen, sålde den
till drottn. Kjerstins bekanta f. d.
skräddare, dåvarande öfverintendenten
Lejon-crona. Gården egdes sedan af dennes
arfvingar, först af sonen, skalden
Christopher Lejoncrona, Svensk minister i
London. Vid slutliga arfskiftet 1724
tillföll »Drettingelotten», 213/8 hemman
i Kronobergs och 5V4 i Uppsala län,
till direktören C. Gyldenstedts och fru
C. G. Lejoncronas barn och barnbarn,
i hvilkas händer den förblef till 177 0,
då fru Torpadius, född Gyldenstedt,
sålde det af 23’/8 hemman bestående
godset i Kronobergs län till sin måg,
landshöfdingen i Kalmar län, baron Carl
Rappe. Efter honom har godset
tillhört ryttmästaren baron G. F. Rappe,
majoren baron C. Gustafsson Rappe,
dennes enka, friherrinnan Emmy Rappe,
och tillhör nu löjtnanten baron A. Fr.
Rappe.
Drettinge. Gård om 3 ’/2 mantal
frälse i Skärstad socken och Wista
härad af Jönköpings län, skall år 1383
hafva tillhört en Lasse Ulfsson, men
kom sannolikt sedan i allmoges ego och
inköptes af vice-presidenten i Göta
Hofrätt, baron A. J. Köhler, som
förvandlade den till herrgård och införlifvade
den med Lyckås säteri uti samma
socken, med hvilket den sedan varit
förenad. Se Lyckås.
Drothem. Socken, till större delen
belägen i Hammarkinds härad af
Östergötlands län och innefattande invid sin
östra gräns Söderköpiugs stad med
dennas egor, har en areal af 17,84 3
tunnland, af hvilka 690 äro sjöar och kärr.
Socknens norra rand utgöres af
berg-och skogsåsen Ludden, hvars östra
fortsättning norr om Söderköpings stad
invid denna bildar den nästan lodräta,
tämligen höga och ofvanpå platta
Ramundershäll (se denna artikel). På
Luddens-ås befinnas åtskilliga kärr och
gölar, ifrån hvilka små bäckar rinna
nedåt dalen i söder, och i denna dal
framgår, vid åsens fot, Göta Kanal, som
kommer från Vestra Husby och stryker
igenom Drothem med östlig och
sydöstlig rigtning. Nästan parallelt med
kanalen rinner den s. k. Lillån, som
uti Söderköpings stad faller in i
Storån, hvilken kommer från sjön Ångarn
i Husby socken. Längst åt söder
ligger sjön "Wispolen, som är öfver ’/2 mil
lång och har utlopp genom Skönberga.
I allmänhet är blott en mindre del af
socknen slättbygd; men denna del har
förträfflig jordmån af lera och mylla;
äng och bete samt skog finnas här icke
så mycket som i de yttre skogs- och
bergsbygderna, der det återigen är
mindre utrymme för åker. Socknens
hufvudnäring är åkerbruk med
boskapsskötsel och bränvinsbränning; men
allmogen har derjemte förtjenst af
tillförsel till staden och till St. Ragnhilds
helsobrunn, af skjuts och foror o. s. v.
Flera qvarnverk finnas i åarna.
Drot-hems socken består af 45’/3 mantal,
hvaraf 43 ’/3 höra till Hammarkinds, 2
till Björkekinds härad. Den beboddes
1815 af 1,379, 1850 af 1,852 och
1856 af 1,803 invånare. Socknen hade
sistnämda år ambulatorisk skola med
en examinerad lärare, som undervisade
50 gossar och 22 flickor, medan 1 gosse
undervisades i allmänt läroverk, 4
flickor hade enskild undervisning samt 34
gossar och 61 flickor undervisades i
hemmet. — Drothems socken utgör
ensam ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen i Hammarkinds kontrakt af
Linköpings stift. Kyrkan är troligen den
Trinitatis-kyrka, som i äldre tider
nämnes i Söderköping och kallas ännu i
en böneskrift till Johan III af år 1586
för Trefaldighetskyrka; hon kallades
äfven Drotand eller St. Dorothea; meu
rätta benämningen är otvifvelaktigt
Drothem eller Drotthem, af Drottin,
Herren, Gud. Den nuvarande gamla
kyrkan, byggd af tegel och gråsten,
ligger inom Söderköpiugs stad, har en
altarprydnad i bildhuggeri och föga
betydande grafminnen. Hon ombyggdes
1512 och 1586; sednaste reparationen
skedde 1843—1844. Drothems socken
har alltid varit särskildt pastorat, utom
från 1629 till 16 52, då socknen var
annex till staden; kyrkoherden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
