Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djula, eller Djulö, Stora - Djula-ån - Djulö, Östra - Djupadal - Djupsås - Djura - Djurby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa egare har, såsom vi sett, funnits
mer än en utmärkt man.
I parken står en minnesvård öfver
general-amiralen C. A." Ehrensvärd, död
1800. På egorna finnas, i skogen på
ett näs vid Djula-sjön, lemningar af en
byggnad af gråsten, kallad Trolleträsk
eller Trolleborg, hvilken anses varit
vi-kinganäste, samt ett högt och brant
berg, som förmodas varit en ättestupa.
Om detta berg är en sägen, att Josef
Persson Pina ur på Djulö, då han en
Julmorgon skulle fara till kyrkan,
blifvit vid förbifarten af detta berg af
trollen borttagen och der uppehållen i
4 dagar, hvarefter han blifvit utkastad,
sedan de först brutit ett finger af
honom, i hvilket tillstånd han skall
blifvit funnen af sina betjenter. Efter
denna händelse fick berget namn af
Pinaursberg.
Djula-ån. Afloppet för den till
Nyköpings-ån hörande sjön Wirén i
Wing-åkerstrakten af Södermanland, som
bildar Djula-, Forss-, Kårtorps- och
Eriksbergs-sjöarna samt slutligen under
namnet Åkeforss-ån faller ut i sjön
Yn-garen.
Djulö, Östra. Ett mantal gammalt
frälse-säteri i Stora Malms socken och
Nyköpings län, 5 ’/2 mil ifrån
Nyköping, på östra sidan af Djula-sjön.
E-gendomen har god åker och aug,
vacker skog, tegelbruk och något fiske i
Djula- och Kolberga- sjöarna. Under
densamma lydde år 1749 1% hela på
rå och rör byggda frälsehemman samt
5 jordtorp. I första hälften af
1300-talet hafva en Carl Bengtsson och
Wår-fruberga kloster här haft jord, hvilken
riddaren Sigge Magnusson 1333 och
1 33 4 tillbytte sig (se Stora Djula).
Tillhörde omkring 1590 ståthållaren pä
Tawastehus. Sten Fincke, hvilken,
såsom anhängare af konung Sigismund,
blef på hertig Carls befallning
halshuggen i Abo 1 599, då troligen denna
egendom blef indragen till kronan.
Uppläts 16 20 till en Jakob Ek; egdes
1663 af riksrådet, presidenten i Göta
Hofrätt, friherre Gust. Knutsson Posse,
† 1676, och 1686 af hans enka,
Märtha Berndes, som försålde gården till
egaren af Eriksberg, Kongl, rådet och
överståthållaren grefve Christopher
Gyllenstjerna, † 1705, till hvilket gods
egendomen lärer lydt, tills den,
omkring 1720, blef förpantad till
nyssnämda herres sekreterare, hof-auditören
And. Carl Nordman (adlad Ehrenfelt
och död 1741). Kom 1739 genom
öf-verlåtelse till ryttmästaren Hildebrand
och har sedan varit förenad med
före-nämda gods.
Egendomen har en skog, kallad
Grisa mo, hvilket namn den skall hafva
efter en jättinna Grisa. som der ligger
begrafven; hennes grafhög, som der
visas, är 12 fot lång och bar vid
hvardera ändan två stora gråstenar. Här
omtalas ock en Grisas källare, hvilken
varit i en däld vid landsvägen, der nu
är ett djupt kärr.
Djupadal. Remna af 8—10 fots
bredd, genom hvilken Ronneby-ån i
Bleking bryter sig fram. Remnans
lodräta bergväggar äro förenade med ett
klippstycke, som imellan dem bildar en
naturlig bro. Se vidare Ronneby-å.
Djupsås. Ett mantal säteri uti
Essunga socken och Barne härad af
Skaraborgs län, tätt invid Nossan, har
vacker trädgård, torfmosse icke långt från
gården, men föga skog. Gården
tillhörde 1813 enkefriherrinnan Björnberg,
född Fleetwood.
Djura. Kapellförsamling i
Nedan-Siljans fögderi af Stora Kopparbergs län,
4 mil vester från Faluu, annex till
Leksands pastorat i Leksands kontrakt af
Westerås stift. Kapellförsamlingen hade
185 6 icke mindre än 1,151 iuvånare,
till hvilket antal befolkningen höjt sig
från 880, som den utgjorde omkring
1850. Se vidare Leksand. Kyrkan
ligger 1,6 mil från Leksands kyrka. —
Adress: Gagnef.
Djurby. Fyra mantal skatte, hvaraf
2 berustadt säteri, uti Litslena socken
och Trögds härad af Uppsala län,
tillhörde omkring 1741 assessor
Hedengren, 1850 von Paykull, »om der hade
schäferi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
