Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danaholmen - Danderyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likalitet brukligt förr som nu, att rida ur
och i båten, när man ville i land på
en liten holme. Sin största ryktbarhet
har Danaholm vunnit genom det
bekanta Danaholmsmöte, hvilket man
föregifver hafva blifvit hållet härstädes
omkring år 951 mellan konungarne
Sven Otto i Danmark och Erik
Segersälls medregent Emund i Uppsala,
hvilken för sin här åt den förre gjorda
afträdelse af Skåne, Halland och
Blekinge m. fl. skall förvärfvat sig det
honom i häfderna tillagda vedernamnet
Slemme. Mötet var beramadt för att
uppgöra en gränsskilnad mellan Sverige
och Danmark, hvilken ock verkställdes
af tolf bofasta män ifrån bägge rikena.
Gränslösen bestämdes i Sunturwasa,
Danabäck, Kinnesten, Uraksmåse,
Hvi-tasten och Brimsesten, hvarigenom
berörda landskap med hela landet till
Wenern och Wettern afsöndrades från
Sverige och lades till Daumark. Denna
delning stadfästes genom påfven
Agapeti II:s bulla, hvilken ännu är i
behåll. Imellertid är berättelsen om
denna händelse ingenting mindre än
tillförlitlig. Att en gränsskilnad mellan
Sverige och Danmark kunnat, vid
bemälta tid, blifvit uppgjord vid ett möte
på Danaholmen, kan vara gauska
möjligt, särdeles som flera historiska källor
förena sig härom; men att dervid det
då mäktiga Sverige afträdt några
landsträckor till Danmark, låter sig icke
utan svårighet antaga. Det är särdeles
den åberopade påfliga bullan, som
ställer hela händelsen i en tvetydig dager.
Huru påfven i Kom kunnat blanda sig
i nordens angelägenheter och kalla dess
furstar »sina älskeliga söner» i en tid,
då christendomen här ännu icke var
införd, är obegripligt. Dessutom finnas
i denna fornhandling åtskilliga
historiska motsägelser mellan tiden och
personerna. Imellertid åberopades den af
Danska konungen Waldemar Atterdag,
såsom stöd för hans anspråk på Skåne
1351, och när allt kommer omkring,
lär detta interessanta dokument blifvit
tillverkadt af honom sjelf, eller
åtminstone på hans föranstaltande. Att det
redan då ansågs misstänkt, visar tre
Svenska biskopars vägran att, på
Waldemars begäran, vidimera afskrifter af
detsamma, hvilket likväl verkställdes af
6 biskopar i Danmark. Brefvets
äkthet är ock underkänd nästan af alla
historici, och kanske borde vi göra
detsamma med hela berättelsen om
Danaholms möte af år 951. På
Danmarkslilja fanns imellertid för några år
tillbaka bottenlagret till ett stenrör,
hvilket kallades Kungaringen, och
berättades derom, att de tre nordiska
konungarne, vid berörde möte, der hållit sin
måltid, hvarunder hvar och en af dem
suttit uti sitt eget konungarike. Eu
upprest låg stenhäll, vester på den lilla
jemna gräsrika holmén, torde vara ett.
af de gamla riksråmärkena. — Så långt
Holmberg i »Bohusläns Beskrifning».
Wieselgren deremot, i »Ny Smålands
Beskrifning», förklarar sig bestämdt för
gränsregleringen på Danaholmen år 951
och förmenar, att der närvarit de
hedniska kungarne i Uppsala och Norge
samt de christna kungarne i
Syd-Skandinavien, Leirekungen och
Wirdalands-kungeu (kungen vid Birca), samt att
dessa bägga christna kungar sökt
stadfästelse af påfve Agapetus II, hvilken
stadfästelse också blifvit af honom
utfärdad den 27 September 954. Den
konung, som då regerade vid Birca,
uppgifves af Wieselgren hafva varit
Emund, Rings son, hvilken af Lagerbring
antages som underkonung under
Erik Segersäll. Gränsen reglerades,
tilllägger W., l:o mellan Ingjaldsväldet
(Svea och Vestergötland) och Norge (i
trakterna af Wenern); 2:o mellan
Ingjaldsväldet och Danmark (der
Vestergötland och Halland sammanstöta);
3:o mellan Ingjaldsväldet och Småland (der
Vestergötland och Småland råkas) samt
4:o mellan Småland och Danska
provinserna Halland, Skåne och Bleking,
— Vi hänvisa för vidare upplysning
till Wieselgren, Ny Smålands
Beskrifning, I, 307 ff.
Danderyd. Skeppslag i Stockholms
län, beläget i norr och nordost från
Stockholms stads område, mellan
Sollentuna härad i vester, Wallentuna i
nordvest, Åkers skeppslag i nordost
samt Saltsjön i öster och sydost, består
dels af skärgård med större och
mindre öar, dels af smala kuststräckor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
