Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claëstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skalltorps säteri, öfversten baron Adolf
Gyllenpistol, skänkte prestgård till
församlingen.
Stromberg råkade på äldre dagar i
tvistigheter med en granne,
brukspatronen Carl Gustaf Indebetou, egare till
Beckershof och Forssa bruk, hade med
honom åtskilliga rättegångar, hvilka ban
dels förlorade, dels icke öfverlefde, och
slutade sina dagar år 1782, vid hög
ålder. Han ligger begrafven i ett gra
f-chor, som han låtit uppsätta på Östra
Wingåkers kyrkogård för sig och
kommande innehafvare af Claëstorp.
Hans efterträdare, den förenärnda
grefve Claës Axel Lewenhaupt, gift med
eu slägting, fröken Mariana Koskull
från Engaholm, en skönhet, såsom de
flesta af familjen, innehade
fideikommisset till år 1808, då han hastigt
afled i Stockholm. Sonen, Claës Casimir
Lewenhaupt, då nyss myndig, tillträdde
derefter Claëstorps egendom, men
derjemte en ansenlig skuld, som hans
fader åsamkat sig. Till dess betäckande
erhöll han kungligt tillstånd att från
fideikommisset afsöndra och försälja
Barksäters egendom och några andra
smärre lägenheter. På grund af denna
tillåtelse såldes Barksäter år 1820 till
Lewenhaupts svärfader, grefve Corfitz
Beckfriis på Börringe kloster i Skåne,
men förvaltades fortfarande af mågen
och återgick till hans fru såsom arf,
då svärfadern dog på 1830-talet.
Grefve Claës Casimir Lewenhaupt,
som någon kort tid varit militär och
derefter blef kammarherre samt
slutligen öfverste-kammarjunkare, började på
1820-talet att utvidga sin egendom,
först genom nya anläggningar vid
Kräm-bohls jernbruk, derefter genom odlingar
och sjösänkningar på Claëstorps mark
och slutligen genom inköp af nya
egendomar. Sålunda köpte han först
Carls-hofs egendom i Östergötland, kort
derefter Torpshammars jernbruk i
Medelpad, vid samma tid kobolt-grufvor i
trakten af Askersund och andelar uti
Isåsa kopparverk i Nerike samt blef
derjemte disponent öfver Gustafs och
Carls koppargrufvor i Jämtland. Under
tiden arrenderade ban ock Forssjö
jernbruk i Södermanland af baron Carl
Carlsson Bonde på Eriksberg.
Dessa företag voro dock alltför
vidtomfattande, för att med fördel kunna
skötas af en person. Lewenhaupt
arbetade visserligen rastlöst, gjorde stora
nya anläggningar vid bruket i
Medelpad och syntes någon tid hafva
framgång; men då en olycklig eldsvåda vid
Torpsharamar lade hans nya
hammarsmedja i aska mot slutet af 1830-talet,
och då eu missgynnande
brukskonjunktur tillstötte snart derefter, kunde
Lewenhaupt ej längre, oaktadt yttersta
bemödande, uppehålla sina vidlyftiga
affärer, utan blef nödsakad att afstå
sin egendom till borgenärer. Denna
stora motgång bräckte hans
sinnesstyrka, och med försvagade lifskrafter förde
han sedermera ett aftynande lif intill
år 1848, då han afled och lemnade
fideikommisset till sin äldsta son, Claës
Magnus Lewenhaupt, som redan några
år förut innehaft det på arrende af
faderns kreditorer. Denna nuvarande
innehafvaren af Claëstorp är gift med
fröken Sophia Bergenstråle, en dotter
till grefvinnan Wilhelmina Posse på
Fogelvik, och han har under sednare
åren verkställt betydliga odlingar på
sin egendom, hvilken nu mera lemnar
en afkastning af närmare 2,000 tunnor
säd årligen.
Grefven har vid Claëstorp anlagt en
fabrik för tillverkning af flygtiga oljor,
hartser, kimrök m. m., som tillvunnit
sig en större uppmärksamhet, och
fabrikaterna hafva vunnit pris vid åtskilliga
Europeiska industri-expositioner. Hvad
som deremot ännu torde vara mindre
allmänt kändt, är den i förening med
terpentinfabriken påbörjade tillverkning
af s. k. tändspån, motsvarande — icke
svafvelstickor, såsom man möjligen
föreställer sig, utan torrved eller
tändstickor, och tillverkad af harts m. fl.
ämnen. Särdeles i städerna, der det
icke alltid är så lätt att erhålla
tändved, skall säkert detta beqväma och
billiga tändmedel blifva ganska
välkommet. Ett innehållande tändspån till
omkring 150 eldningar, lärer ej kosta
mera än 6 sk. rgs. Hvarje låga
brinner 5 à 10 minuter och är tillräckligt
stark att itända ordinärt torr ved. Så
vidt kändt är, tillverkas dylik tändspån
icke på något annat ställe i riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
