Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castellegården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Castellegården. Denna historiskt
märkvärdiga egendom, med tillhörande
Gullö, Rangle- och Munkholmarna, 6
mantal kronosäteri, är belägen i
Ytter-by socken af Inlands Södra Härad, vid
Kongelf i Bohuslän. Egendomen var
förr öfversteboställe vid Bohusläns
regi-mente, men är numera indragen till
detta regimentes aflöningsfond. Efter
berättelse skall den vara skänkt eller
utbytt till kronan af fältmarskalken R.
von Ascheberg, emot vissa föreskrifter,
hvilkas ändring eller öfverträdelse skulle
medföra säteriets återgång till
Aschebergs ättlingar. Godsets egovidd är
inalles 1,600 tunnland. Jordmåuen
består mestadels af djup mylla på
lerbot-ten. Tillgången på lermergel och
skälsand är ganska god. Skog saknas;
men bristen derpå ersättes genom en
förträfflig torfmosse om 14 tunnlands
vidd. Castellegårdens läge vid elfven
är behagligt. Manbyggnaderna, hvilka
omgifvas af vackra, till större delen nya
trädgårdsanläggningar, äro af trä och
medelmåttiga; men deremot äro
ladugårds* och öfriga byggnader, så väl
invid sjelfva gården som på andra
ställen af godset, uppförda dels af sten
och dels af trä till en ganska ansenlig
storlek och soliditet.
Der Castellegården för närvarande
är belägen, på Nordre-elfs låga strand
och en föga bred slätt, som i vester
begränsas af en naken bergås,
Brattåsen, hvilken begynner åt norr, vid
nuvarande Kongelf, och löper sydvest ut
mot Ytterby kyrka, samt framför
hvilken holmarna Eangleholmen (fordom
Ragnhildarholm) och Munkholmen äro
belägna i elfven, låg sannolikt
Konga-hell, i 12:te seklet Norges praktfullaste
och vigtigaste stad. Fastän dennas
historia kommer att afhandlas i
sammanhang med det nuvarande Kongelfs, anse
vi oss dock här böra efter Holmberg
införa en beskrifning öfver dess fordna
läge på »Castellegårdens klassiska mark.»
Holmbergs ord lyda: »Från
Castellegården ned mot Ytterby kyrka ligger
en mängd kringspridda stenar, som
sannolikt beteckna förstörda tomtningar
efter der belägna hus. Man menar
äfven, att. namnen på ett par vid
Ytterby belägna torp, Skansarne, skola
erinra om ett försvarsverk, som slutat
Kongelfs stad på detta håll. Åt
motsatt sida, eller åt öster, har man för
icke länge sedan sett tydliga spår eft§r
en gata, omgifven af tomtningar,
sträcka sig upp i Kongelfs komark.
Stadens längd synes häraf hafva varit
öfver 3/g mil. Hvad bredden åter
beträffat, vet man, att staden icke gick
öfver Brattåseu, till hvilken förmodan
man annars kunnat blifva föranledd af
namnet på en å andra sidan om denna
ås liggande lägenhet, Porten. Tvärtom
gifver allt vid handen, att staden varit
ganska smal. Den vigtigaste delen af
staden har otvifvelaktigt, så väl före
sora efter katastrophen af år 1135,
legat vid sjelfva Castellegården eller
omkring den af konung Sigurd Jorsalafar
uppförda borgen. Strax öster om
nämda gård, mellan Klosterkullen, som
utvisar stället, der kastellet stått, och
elfven, ligger ett jordstycke af sju
tunnlands vidd, kalladt Tomterna. Här har
man i våra dagar funnit ganska väl
stensatta och breda gator samt en
myckenhet huggen sten, liggande i
kalkbruk. Öster om detta fält ligger ett
annat, Torneflaten, skiljdt ifrån det förra
genom en dalgång, men som alldeles
saknar tomtlemningar, hvilka
förmodligen för längre tid tillbaka äro
bortodlade. En massa sten och kalk, som
man påträffat, sträckande sig i
sydvestlig rigtning ifrån ofvannämde kulle till
elfven, har måhända varit efter en mur,
som här gått fram. Nedanför de så
kallade Tomterna, i eltbädden och
nästan i niveau med dess vatten, är en
sumpig afsats, derur man äfven
upptagit huggen qvadersten och funnit
gruud-valar efter hus. Helt nyligen
påträffades uti Tomterna en spiraltrappa och
en rak dylik, båda af huggen sten.
Uti Castellegårdens trädgård, kålgård
och bakom dess ladugårdsbyggnader äro
uppgrätna en oerhörd myckenhet
men-niskoben, hvilka en arrendator af
nämda boställe utskeppade till England
såsom gödningsämne. Man kan föreställa
sig ansenligheten af detta fynd och
deraf sluta till det fordna Kongahells
folkrikhet, då man hör, att denna till
sin skamlöshet exempellösa
handelsspekulation lärer inbragt i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
