Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlstads stift - Carlstads tingslag - Carlsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekklesiastik-stvrelsen hörer till Carlstads stift,
men i öfrigt till Aranehärads pastorat
af Skara stift (komminister i Råda
tillsättes af domkapitlet i Carlstad).
Socknarna äro, med bruks- och
kapellförsamlingarna, tillhopa 134, hvartill
komma 4 städer och 1 köping.
Komniini-stersbeställningarne äro 61, bruks- och
kapellpredikants - sysslorna 10, hvartill
komma 1 grufpredikantstjenst och 11
beständiga pastorats- och
socken-adjunk-turer. Af pastoraterna äro 9 regala,
29 konsistoriela och 4 prebenden,
nämligen 2 för biskopen och 1 för
hvardera af 2 lektorer. Ar 1856 hörde 6
pastorat till l:sta klassen, 25 till 2:dra
och 7 till den 3:dje; prebendena äro
icke klassificerade. Stiftets läroverk äro:
högre elementar-läroverket i Carlstad,
Åmåls lägre elementar-läroverk samt
läroverken i Philipstad och
Christinehamn.
Carlstads tingslag består af
socknarna: Carlstads landsförsamling, Grafva
och Hammarön i Mellansysslets fögderi,
ined tings-ställe i Carlstad. Arealen
uppgifves vara 58,274 tunuland, af
hvilka 3,800 äro sjöar och kärr;
be-folkuingen steg 1856 till 6,243
personer.
Carlsten. Om detta »Sveriges
Gibraltar», som man kallat det, anföra vi
helst följande beskrifning af en känd
författare.
»Vester om Marstrands stad resa
sig ifrån öns högsta platå de
väldiga massorna af det fasta Carlsten,
anlagda på 90 till 150 fots höjd öfver
hafsytan. Med sina ända till 60 fots
höjd af ofantliga gråstensblock
uppdragna murar och sitt öfver 130 fot
höga torn erbjuder denna fästning, ej
mindre genom sina kolossala murverk
äu genom sitt dominerande läge, en
den mest imposanta anblick, ifrån
hvilket håll man än vill fatta den. Den
omkring fästningen ledande rundgatan
eller betäckta vägen är på sina ställen
nedsprängd i berget ända till 35 fot,
och hvart man i densamma vänder sig,
bekikas man af döden ur creneauernas
och erabrasurernas aldrig slutna
argus-ögon, hvilka öfvertyga, att för en
fiende är denna väg den ginaste till
evigheten.
Man känner icke med säkerhet
tiden, då början gjordes till dessa-
försvarsverk. Dock synes antagligt, att "
de funnos till redan under Erik XIV:s
krig. Att de voro i stånd år 1612,
upplyser Brännefejdens historia, emedan
Svenska fältöfversten Jesper Cruus, som
då härjade och brände Bohuslän på det
oerhördaste, derunder blef anbefalld att
företaga en expedition mot Marstrands
fästning, den han likväl, i brist af
belägrings-artilleri, måste lemna oantastad.
Imellertid utgjordes, såsom man vill
veta, fästningen, då kallad »Hyrle-skans»,
till år 1667 endast af jordverk; men
vid denna tid anlades den donjon, som,
beherrskande den angränsande deleu af
Kattegat, ännu utgör fästningens
huf-vudparti. Då var den likväl ej högre
än 20 fot med öppen vallgång,
hvarunder voro borafasta hvalf för
besättningen, ammunitionen och proviauten.
På den reduttformiga donjonens östra
sida uppfördes samtidigt dermed ett
fyrkantigt torn med 5 bombfria etager,
hvaraf 4 voro bestyckade med hvardera
8 kanoner, nämligen 2 på hvarje sida.
Utanverken voro uppförda af lös steu
én tenaille och gauska svaga; men det
hela biträddes af tre skansar, nämligen
Gustafsborg vid södra hamn-inloppet,
Malepert på östra sidan om norra
hamngapet och Hedvigsholm på det i
hamnen liggande skäret af samma namn,
hvarförutan ett blockhus fanns i
hvardera af stadens ändar, den norra och
södra.
I sådant skick befunno sig dessa
försvarsverk, då de i Juli niåuad 1677
eröfrades af Danskarne under
Gyldenlöwe, hvilka sedan af denna eröfring
gjort mycket väsen. Sedan fästningen
blifvit äterlemnad till Sverige, vidtogos,
särdeles åren 1681 —1682, vigtiga
åtgärder till dess försättande i bästa
försvarstillstånd, hvilket Danskarne, ’"Under
den tid de varit mästare deröfver,
redan påbörjat. Tornets skapnad
förändrades ifrån fyrkantig till rund, och
dess murar fingo ända till 28 fots
tjocklek, hvarjemte det erhöll sin nuvarande
höjd. De fyra batteriernas embrasurer
igenmurades, och i deras ställe erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
