Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlslund - Carlslund - Carlslund - Carlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carlslund, i Wärmland. Se
Karlslund.
Carlslund. Välbelägen och. välbyggd
gård i St. Ilians socken af Norrbo
härad och Westerås län, belägen norrifrån
staden Westerås på dennas egor, har
sin egentliga märkvärdighet genom sin
prydliga åbyggnad och genom den
undervisnings-anstalt för fruntimmer, som
der blifvit upprättad af nuvarande
egaren, grefve G. Lewenhaupt, och hans
grefvinna, Eva Augusta Cronstedt.
Carlslund. Två mantal säteri med
underlydande samt qvarn, tegelbruk,
bränneri m. m. uti Längbro socken af
Örebro härad och län, är en välbyggd
egendom med trädgård, orangeri,
schä-feri m. m. Godset, som 1815 egdes
af enkefru Günther, tillhör nu grefve
C. H. Anckarsvärd, hvarjemte öfversten
friherre Leuhusen har del deri. Från
herrgården, som är belägen 1/4 mil i
vester från Örebro, invid Svart-elfven,
har man den vackraste utsigt öfver
Örebro stad och Hjelmaren å ena sidan
samt Kihlsbergen å den andra. En
salong i huset är af egarens bror,
öfverste Anckarsvärd, målad med Svenska
vyer. På gården förvaras ett icke
oansenligt bibliothek.
Carlstad. Stapelstad och säte för
biskop och gymnasium, belägen på
Tingvalla ö vid Klar-elfvens utlopp i
Wenern (59° 22′ br.), 32½ mil från
Stockholm, anlades 1584 af hertig Carl,
som till sin nya stad skänkte hela
Tingvalla ö samt norr om Klar-elfven
Färjestads och Huds egor med Heden,
dock Kroppkärr undantaget. Sedermera
tillades till staden de närbelägna
byarna Wåxnäs, Rumstad och Sundstad.
Staden var till att börja med uppstad,
men fick stapelstads-privilegier 1840.
Det gamla namnet på den ö, der
staden är belägen, Tingvalla, antyder, att
platsen af gammalt varit ett ställe för
ting och vapensyner, och landslagen
stadgade, att sådana skulle hållas af
konungen måndagen efter Midfasto-söndag.
Om icke konungen sjelf infunne sig, så
skulle hans ställe företrädas af
biskopen i Skara och tvänne riksråd, hvilket
oftast torde hafva inträffat. Med
tinget var bär, som annorstädes, marknad
förenad, och denna fick under
kathol-ska tidhvarfvet benämningen Fasting
(Fasteting), emedan den inföll midt
under fastan. Stadens andra marknad,
Persmessan, har likaledes under
kathol-ska tiden blifvit uppkallad efter St.
Peter, som tillika med S:ta Brita och S:ta
Lucia lärer hafva varit Wärmlands
skyddspatron.
Hertig Carls nyanlagda stad,
upprättad, »hans undersåtare utöfver hela
Wärmland, som lång och besvärlig
köp-stadsväg hafva, till godo och
omlig-gande land till förbättring», samt
försedd med vidsträckta privilegier,
styrdes i början af 2 borgmästare och 8
rådmän, hade kyrka, hvars första
pastor var hr Sigfrid Canuti, och skola,
som 1580 af hertigen fick ett nytt hus,
ehuru skola funnits på ön redan före
stadens anläggning, och uppblomstrade
snart. Sedan hafva åtskilliga olyckor
dels öfvergått staden, dels hotat
densamma. Ar 1642 härjade t. ex.
pesten nästan hela året i Carlstad, och
under det krig med Danmark, som
slutade genom freden i Brömsebro, och
som icke medförde någon fara för
staden, var man imellertid der så
uppskrämd, att en mängd stadsbor hals
öfver hufvud flydde sin kos. Sedan
freden lyckligen undanröjt alla vidare
farhogor för krigsolyckor, fortfor
staden att i lugn utveckla sig, tilldess
den 1719 nästan helt och hållet lades
i aska, utan att ens domkyrkan,
gymnasium, skolan och rådhuset
förskonades. Ar 17 52 hemsöktes staden af en
ny eldsvåda, och samma olycka
upprepades åren 1805, 1822 och 1827, ehuru
i lindrigare grad. Äfven Carlstad har
varit hemsökt af de sednaste årens pest,
choleran, 1853, ehuru denna farsot der
icke anställde några svårare härjningar.
— Enligt riksakten af 1815 är
Carlstad sninlingsorten för Sveriges och
Norges ombud, 36 personer från
hvartdera riket, hvilka, i händelse af
konungahusets utgång och val af olika
personer i bägge rikena, skola
samraan-jemka meningarna och genom
omröstning välja thronföljare.
Öfver Klarelfvens bägge grenar leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
