Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amiralitets-költøgfum, som sedan 1683 haft
sitt säfe i Kalmar och nu till 1776
förblef i Carlskrona, då det
återflyttades till Stockholm, der det haft sitt
säte före 1683.
Såsom station för rikets flotta,
måste Carlskrona nödvändigt förses med
fästningsverk, och de första sådana
anlades af Sveriges då varande
utmärktaste fortifikations-officer, den ryktbare
Erik Dahlber g. El ter hans ritning
uppfördes fästena Kungsholm och
Drottningskär, det förra 1687, det sednare
1 696, det förra vid Tjurkö, det
sednare på Aspölandet. Drottningskär
bibehåller ännu nästan samma skick, som
Dahlberg föreslog, och består af ett två
våningar högt torn, täckt med koppar
och omgifvet med bastioner;
Kungsholmen är deremot helt och hållet
ombyggd sedau 1821, och fortgår
byggnaden derpå ännu med det allvar, att
rikets sednast församlade ständer för
fästnings-byggnaderna vid Carlskrona
anslagit 80,0 50 rdr rmt årligen under
åren 1858, 1859 och 1860, sedan de
vid 1854:års riksdag anvisat 39,375
rdr rgs årligen under åren 1854—18 57.
Carlskronas fästningsverk bestå för
närvarande af följande delar: ytterst, 3
mil från fasta landet, tornet på
Utklip-porna, uppfördt 1840—1842, dernäst
Kungsholm och Drottningskär, som
bevaka stora inloppet mellan Tjurkö och
Aspö, närmare staden fästena Getskär
och Söderstjeruan, till försvar för sjelfva
örlogsflottan, och slutligen den genom
broar med staden sammanhängande
skansen Kungshall, hvars höga torn nu
begagnas till proviantmagasin. — Utom
det s. k. stora inloppet, inkommer man
till Carlskrona genom ytterligare 4
andra farleder, Båldö- och Aspösund
vester-, Skällö- och Djupasund österifrån.
Djupasuud är nu försänkt, vid
Aspösund ligger en liten skans på
Hästholmen, och de öfriga sunden äro
tillgängliga endast för smärre fartyg.
Carl XI:s nya skapelse förkofrade
sig och tillväxte. I synnerhet flottan
vann på sin förändrade station, och
härifrån utlopp t. ex. den af 38
rangskepp, utom fregatter och smärre
fartyg, bestående flotta, som vid Carl XILs
angrepp mot Daumark år 1700 genom
sin hotande segling mot Köpenhamn
betydligt bidrog till att förmå
Danskarne till freden i Trawenthal. Efter
kung Carls nederlag vid Pultava,
bragtes Carlskrona i fara genom
Danskarnes inbrott i Skåne; men denna fara
undanröjdes lyckligen genom Stenbocks
seger vid Helsingborg 1710. Redan i
November 1711 utlopp åter från
Carlskrona en ny flotta af 24 linieskepp och
5 fregatter, hvars utrustande konung
Stanislaus af Polen i egen person
påskyndat. Omkring samma tid
begyntes anläggningen af Gamla Dockan, och
1775 lade Gustaf III gruuden till Nya
Dockbyggnaden. Men år 1790 den 17
Juni inträffade en fruktansvärd vådeld,
som bragte staden till branten af dess
undergång och på ett enda dygn
förstörde Tyska kyrkan, storamiralens och
landshöfdingens hus, rådhuset,
kadett-korpseus hus, Tyska skolan,
skeppsgosse-, navigations- och
artilleri-skolorna, apotheket, boktryckeriet, det till
sjukhus inredda kronobränneriet och
413 enskilda gårdar samt gjorde 2,094
hushåll och 1,065 ogifta personer
husvilla. Varfvets och amiralitetets
byggnader räddades genom rådigheteu hos
lüiradshöfdiugen Samuel Ståhl, som med
tillhjelp af en ryttare och 2 båtsmän
lyckades nedhugga den till dessa
byggnader ledande brou, fastän elden redan
fattat i denna och 3 gånger uppbrände
de båtar, i hvilka de behjertade
männen befunno sig. Flottan sjelf var vid
olyckstillfället i Finska Yikeu. Men
vid sin hemkomst året förut hade hon
till staden medfört sjukdomar och
farsoter, som rasade på det
fruktansvärdaste, så att under åren 1789 och 1790
öfver 6,300 menniskor bortrycktes.
Sedan denna tid har staden varit
förskonad för eldsvådor, med undantag af
smärre sådana; men i stället har
choleran spridt sina förödelser äfven hit
och bortryckte 1853 icke mindre än
880 personer.
Staden Carlskrona är belägen på 9
holmar, hvilka sins imellan förenas
genom broar, ehuru dessa i det hela äro
föga anmärkningsvärda. Från det förut
omnämda Wämö eller från fasta landet
leder en stenbro till Pantarholmen,
hvilken man betraktar som en förstad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
