Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gustafs stad - Carlholm - Carlholm - Carl Johan, eller Kustförsamlingen - Carlsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket 100 tunnor spannmål erläggas i
årligt arrende.
Carlholm. Jernbruk uti Örbybus
härad och Wessland socken af Uppsala
län, vid Tierps-åns utlopp, hade 17 08
1 hammare, 2 härdar, 1 masugn, 1
sågqvarn, allt på Finnarångers säteris
egor. Bruket har allt ifrån början
tillhört slägten De Geer, som 1728 här
först anlade en masugn, ditflyttad från
Leufsta, och 1735 äfven
stångjernsbam-mare, ditflyttad från Hilleboda;
masugnen har sedan blifvit flyttad till
U-tansjö. Bruket tillverkar i medeltal
omkring 1,400 sk℔ af tackjern från
Wesslands och Utansjö masugnar och
exporterar sin tillverkning fråu Snattra
lastplats, öster om Tierps-åns utlopp.
Under egendomen brukas Finnarånger
(Fiuuersånger?) 1 ’/g mantal frälse-säteri
och i/2 frälse, samt Holmsånger, 3 1/2
mant. frälse-säteri, bägge tillhöriga
slägten De Geer från 1725, m. m. I
Elfkarleby socken har bruket
underlydande 9 1/4 mantal.
Carlholm. På 1300-talet ett starkt
och »tämmeligen» stort slott eller
fästning, på en udde i Teljeviken, som
bildar Lina-sundet, nära 1/4 mil ifrån
Södertelje. Slottet var anlagdt för att
skvdda emot fiendtliga infall i Mälaren.
Den vanliga vägen ifrån Östersjön till
Mälaren var denna tid öfver
landtungan vid Telje. Öfver sundet voro
anbringade låsta bommar, både öfver och
under vattnet. Uti konung Erik XIILs
morgongåfvobref till drottning Philippa
benämnes denna fästning Telje slott,
och af samma konungs jordabok synes,
att under detta slott legat en del af
Södermanland, som kallades Telje län.
En Jöns Rut, riddare, förekommer år
14 00 såsom höfvidsmau på Telje. Olaus
Petri räknar i företalet till sin Krönika
detta slott bland kronans hus, med
dessa ord: »Carlholm ligger i
Teljeviken vti frisk siö»; hvaraf den
slutsats kan dragas, att det, den tid detta
nedskrefs, eller i konung Gustaf Ls
tid, ännu var i stånd. Efter
detsamma synes ännu lemningar af vallar och
grafvar.
Carl Johan, eller Kustförsamlingen.
Socken i Säfvedals härad af Göteborgs
län, belägen vid Göteborg, på Elfsborgs
Kungsladugårds egor i Örgryte socken
och på de s. k. Majorna, utgöres af de
förenade f. d. Mariæbergs och f. d.
Amiralitetsvarfs-kyrkorua samt byggde
sin egen kyrka 1824 och följande åren,
sedan gamla Amiralitetsvarfskyrkan
nedbrunnit den 29 September 1820 och
den 1787 uppförda Mariæbergskyrkan
befunnits bristfällig och otillräcklig.
Den nya kyrkan, som invigdes 1829,
kallades Carl Johan, och socknen är
annex till Örgryte regala pastorat i
Domprosteriets Södra kontrakt af
Göteborgs stift. Utom -kyrkan finnes i
församlingen ett bönehus, uppfördt af
egaren till de i församlingen
liggande fabrikerna, Carnegie. Carl Johans
församling, som 1856 räknade 7,998
invånare, hade samma år 4 fasta
skolor, i hvilka 130 gossar och 65 flickor
undervisades; 2 gossar bi vistade
all-mäut läroverk; men 237 gossar och
150 flickor uppfostrades i enskilda
undervisnings-anstalter. Dessutom aflönar
bolaget D. Carnegie & C:o lärarinnan i
en småbarnsskola. Församlingen utgör
i det hela en af Göteborgs förstäder och
lyder under dess polismyndighet samt
har flera gånger förgäfves gjort ansökan,
om att få bli som förstad förenad med
Göteborg. Att Göteborgs invånare
sjelfva betrakta Carl Johans församling som
sådan, finner man bland annat deraf,
att samma okända välgörare, som 1856
till Göteborgs stad skänkte 100,000
rdr till uppförande af nya
arbetarbostäder, åt Carl Johans församling
anslog en summa af 50,000 rdr till
samma ändamål.
Carlsborg. Centralfästning i
Vestergötland, på Wanäs udde, mellan sjön
Wettern och Bottensjön, anlagd på det
att, sedan Sverige förlorat Finnland,
riket »måtte ega en befäst ort, der
landtarméens förråder kunde i säkerhet
uppläggas, utan fara att vid första
anfallet borttagas eller förstöras», och
såsom en basis för det nu nödvändigt
befunna centralförsvaret. Såsom bäst
lämpligt i detta hänseende ansågs Wanäs,
hvilket ligger bakom den i norr och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
