Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litiskt inflytande. Innan rådet i Llibeck fattade mera viktiga och
följd-rika beslut, plägade det — och så skedde äfven i Hamburg och andra
nordtyska städer — sammankalla ämbetenas förtroendemän, inhämta
deras råd och söka vinna deras samtycke.1
Handtverksämbetet bär i Liibeck namnet amt eller officium, då
däremot köpmännens korporationer vanligen kallades kollegier eller
kompanier. Ordet zunft, som i södra Tyskland var det vanliga,
var i Liibeck under medeltiden okändt.1 2 Till ämbeten fördes ej blott
de egentliga handtverkarna utan äfven de mindre handlandena, såsom
klädeshandlare, krämare, hökare m. fl. Dock var deras ställning i
flera hänseenden afvikande från handtverkarnas.3
De själfständiga yrkesutöfvarna kallades sulvesheren, först sent
kom i dess ställe mästarnamnet i bruk. De valde förtroendemännen,
som förestodo ämbetet, voro vanligen två eller fyra, de kallades tidigare
mästare (magistri), senare åldermän (olderman, olderlude).
De vendiska städerna stodo hvarandra nära ej endast i rent
politiskt hänseende. Äfven i industriella frågor, särskildt i hvad som
rörde arbetarklassernas behandling, plägade öfverenskommelser träffas
å gemensamma konferenser. Sålunda finnas en mängd gemensamma
bestämmelser utfärdade af Liibeck, Rostock, Wismar, Stralsund,
Greifs-wald och Stettin.4 En i det hela likartad utveckling ägde ock rum
inom detta område. Ej sällan hämtade nybildade ämbeten i de
vendiska städerna från Liibeck de där gällande skråbestämmelserna för
att intaga dem i sina skrån5.
1 Wehbmann 34, 36. En kortare tid (1403—1416) deltogo ämbetena äfven i
rådsvalen (a. a. 43). [Jfr till allt detta Höheer 146 ff., som söker göra troligt, att
handtverkarna från början haft större andel i stadsstyrelsen.] — Efter reformationen
var det framför allt de fyra stora ämbetena — bagarnas, smedernas, skräddarnas
och skomakarnas — hvilka som representanter för hela handtverksståndet hade rätt
att blifva tillsporda innan för staden viktiga frågor afgjordes (Wehemann 45).
Liknande organisation infördes äfven i Stralsund (1564), Hannover, Dortmund och
Frankfurt a. O. (redan 1425!).
2 Om andra namn på handtverkskorporationer se Maurer, II 362 ff.
3 Wehrmann 23 ff.
4 Se t. ex. Wehrmann 225. Från midten af 1500-talet ägde dylika konferenser
regelbundet rum hvart sjunde år {a. a. 20).
5 W. Stieda och C. Mettig Schragen der Gilden und Aemter der Stadt
Riga bis 1621 (Riga 1896; i det följ. cit.: Stieda Schragen) 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
