- Project Runeberg -  Valda noveller /
229

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Början och slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m^ag-,»,

BÖRJAN OCH SLUT

gamla fruar att sova en blund på maten. Det passai
riktigt bra i dag."

Då hon sedan verkligen drog sig tillbaka till ett
rum, stannade han ensam i salen, och vinet blev hans
sällskap och tröst. Förmiddagens oro och ängslan
lämnade honom. Över vad som skulle komma gjorde han
sig inga bekymmer, och en god andes röst viskade i
hans öra, att hans öde låge i vänliga gudars händer.
Han såg sig omkring, om han var utan vittne, och drack
därpå hastigt ur Eugenias glas i from övertro att
därigenom kunna gissa sig till hennes tankar. Då ändock
ingen plötslig upplysning avhördes, tröstade han sig
med, att hon i samma ögonblick tvivelsutan sove och
alltså ej kunde tänka på något. Han föreställde sig nu
hennes gestalt, vilande på soffan, med de små
fötterna över varandra och ansiktet sänkt mot skuldran. En
känsla av glädje och välbefinnande genomilade
honom; han tyckte, att han måste genast skynda upp till
slumrerskan, knäböja bredvid henne och trycka
hennes hand till sina läppar. Sedan förkastade han åter
den tanken, tände en cigarr och avvaktade tåligt
hennes uppvaknande. Det tycktes i sanning, som om den
söta vinmusten velat bevisa sin kraft, över en timme
dröjde det, innan dörren till salen åter öppnades och
den väntande fick se sin sköna väninna åter inträda.

"God morgon I" ropade hon mot honom. "Hur
länge har jag sovit? Sannerligen, det unga vinet är
redan i vaggan starkt som en gud. så oskyldigt det
än gör sig. Nu komma vi alldeles för sent till era
sköna."

"Ändock alltid mycket för tidigt," svarade han
skrattande.

======= 229 =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free