Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiosjunde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
det är en pappersdocka, hvart ögonblick färdig att falla
omkull-, och hvad kan jag då göra annat?"
"Ja, det tror jag, den som har så vackra både
händer och fötter-, men fast jag ej har det, följer jag i alla
fall bestämdt ditt exempel, och vet äfven någon annan som
gör det. Ja, det gjorde säkert många, bara de visste att
de ej blefve de enda, ty det fordras ett visst hjeltemod
dertill."
"Jag är då för min del glad, att hvarken jag sjelf
eller andra komma att trampa på min vackra klädning och
att jag slipper få den i trasor, som vanligt."
"Nå, hvad skall du ha på hufvudet?"
"Intet, — jag har just ej tänkt på något."
"Jo, vet du, det har nyss hemkommit från Paris en
mamsell Jansson som bor helt nära oss, hon har de allravackraste
blommor till salu och förfärdigar äfven hvad man vill efter
beställning, — hos henne beställer jag bestämdt en fin blå
krans åt dig i likhet med rankorna på klädningen?"
"Ah nej, det behöfs ej, men Julie, som blir dagens
drottning, hon skall väl ha blommor."
"Ja, tag henne med och kom och se på dem, så får
jag kanske äfven nöjet af ett besök."
"Ja, nog komma vi till dig en dag, det ha vi tänkt."
Nu kom bud till Therese om afskedstagande, äfvensom
till Emmy, som hade så roligt hos Agnes och var lika
litet som syster belåten med uppbrottet. I trappan mötte
de Alfred, då Therese ej kunde afhålla sig act i hast
omtala den blå guirlanden, hvarpå han hviskade henne i
örat att göra sorn hon tyckte, utan att bry sig om hvad
Emilia säger, — och nöja blef hon.
Några dagar härefter utgick bjudningen till balen hos
Emmerichs, som skulle blifva åtta dagar senare, och som
de hade många bekanta, var det en hel mängd folk som
skulle bjudas. Albert och Fritz voro utsedde till arrangörer
för balen, der det skulle dansas både gamla och de nyaste
danser, hvaruti de noga studerat in sig. Fritz hade i
samråd med de goda dansörer af hans kamrater, som
blifvit bjudna, tagit reda på många nya cotillonsturer, och
sjelfva inventerat andra, de hade föresatt sig, att det
skulle bli lifvadt och roligt — något, som ej tjenar till
stort om det ej faller sig så af sig sjelft, såsom nu
verkligen blef händelsen, emedan alla voro ifrån första stunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
