- Project Runeberg -  Hemmets läkarebok /
223

(1924) [MARC] Author: Julius Lagerholm - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223
Måltider m. m.

Sedan vi i det föregående skildrat de enskilda näringsmedlen och
deras egenskaper vilja vi nu anföra några huvudregler, hur dessa
skola njutas under loppet av dagen med hänsyn till art och
kombination. Måltiderna utgöra, som bekant, frånsett alla olikheter i
avseende på tid och ordningsföljd, nästan överallt en frukost, på
vilken följer en huvudmåltid, vanligen vid middagstiden, ofta dock
ej intagen förrän framemot aftonen. Slutligen följer en vanligen
lättare aftonmåltid. För alla måltider gälla dock vissa regler, vilka
alltid och överallt i sundhetens intresse böra efterlevas.

Av särskild vikt är först att de enskilda måltiderna ej följa för
tält på varandra och ej heller äro skilda av alltför långa mellanrum.
Ty i det senare fallet skulle vi längre än gott vore umbära näring
och därför i följd av större hunger lätt äta för mycket på en gång;
i det förra fallet skulle ny föda inkomma i matsmältningskanalen
redan innan den nyss förtärda är smält, och härtill erfordras,
såsom vi i det föregående sett, åtminstone 3—4 men ofta 5—10
timmar. Efter varje måltid bör nämligen matsmältningsapparaten
någon tid vara tom och lämnad i vila, tills de i blodet upptagna
näringsämnena genomgått sina omvandlingsprocesser och därigenom
en naturlig aptit å nyo inställer sig. Skulle vidare en rikligare måltid
förläggas alltför sent på aftonen, så skulle härigenom till följd av det
in på en del av natten sig sträckande matsmältningsarbetet Jlätt
förorsakas rubbningar i sömnen eller också måste en del av natten
genomvakas, så att natten gjordes till dag, dagen till natt, såsom
ofta sker uti stadslivet, inom sällskapskretsar o. d. — en sak, som
i längden sällan förblir ostraffad.

Likaså är det ej rådligt att om morgnarna arbeta någon längre
tid på fastande mage, ty sedan under natten kanske 10—12 timmar
förlupit efter föregående måltid, har vår kropp ovillkorligen behov
av ny tillförsel av näringsmedel, och utan sådana måste varje
kropps- och själsansträngning endast verka försvagande. Mången
går visserligen med tanken på det gamla ordspråket »morgonstund
har guld i mun” tidigt till sitt arbete utan att intaga någon föda,
ofta med den föreställningen, att just då äro krafterna spänstigast
och tankarna klarast, men han gör då vanligen upp räkningen utan
värden, ty den kraftkänsla, som förledde honom därtill, plägar desto
förr försvinna, och på detta sätt förloras under dagens lopp vad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlakbok/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free