Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joniernas uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Joniernas uppror.
512 f. Ch.
Darius, som var trött vid kriget, drog sig nu tillbaka till Susa, och
öfverlemnade åt sina fältherrar och satraper att underkufva den öfriga delen
af Thrakien och Makedonien, hvilket äfven lyckades dem. Men deremot
kallade han Histiäos till sitt hof, emedan denne genom en satraps
beskyllningar hade blifvit misstänkt för förräderi. Han förlänade hoDom stora
rikedomar och bevisade honom många hedersbetygelser, och lät honom till och
med äta vid sitt eget boid; men liksom Demokedes förut längtade efter
frihet och hembygd, så längtade Histiäos tillboka till sitt nästan oberoende
herravälde i Miletos, och beslöt att komma derhän genom att förmå alla de
grekiska kolonierna till ett samtidigt uppror. På detta sätt dref nöden honom
till ett företag, som han fordom hade kunnat bragt till utförande vid
Donaubryggan med mycket bättre utsigter till framgång. Vid samma tid hade hans
svärson, Aristagoras, som i hans ställe regerade i Miletos, fallit i onåd hos
Artaphernes, satrap i Sardes, och fruktade att blifva bestraffad tillfölje af ett
misslyckadt anfall på ön Naxos. Till honörn sände nu Histiäos ett
serdeles budskap. Han lät afraka allt håret på en tillgifven slaf och skref sedan
uppmaningen till upproret på hans kala hufvud. Sedan håret nu åter hade
tillvuxit begaf slafven sig till Aristagoras, som efter en ytterligare rakning
till sin stora förnöjelse läste det underliga brefvet. Miletos vanns för den
djerfva planen, den ena staden följde efter den andra och afskakade ej
endast det persiska oket utan fördrefvo äfven sina despoter. Aristagoras begaf
sig derefter till Sparta till den äregirige konungen Kleomenes. Han visade
honom en metallskifva, på hvilken det persiska rikets provinser voro utritade,
samt berättade om desammas rikedomar och lättheten att eröfra dem.
Kleo-. menes lyssnade visserligen begärligt till de lockande orden, men ändrade
snart tankar, då han erfor att en krigshär skulle behöfva tre månaders tid
för att hinna till Susa. Aristagoras försökte att vinna hans bistånd genom
löftet om stora penningesummor och bjöd honom allt mera och mera; men
konungens lilla dotter, Gorgo, ropade: »Fader, gå bort, den fremmande
mannen mutar dig annars!» och Kleomenes befallte honom att genast lemna
staden.
I Athen lyckades Aristagoras bättre. Den lättrörda massan vanns
lättare genom hans löften, och der utrustades genast en flotta och en här på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
