Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen på hans tid / 168 (1923) Author: Carl Jonas Erik Hasselberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men de kompletterade varandra på ett lyckligt sätt, och
harmonien var fullständig. Vad henne angår, var hon känd för
sin stora medlidsamhet med fattiga av alla slag. Även tattare
och luffare behandlades av henne som människor; att de i
vidsträckt mån missbrukade hennes godhet säger sig själft,
men hon lät sig ej därav häjdas i sin välgörenhet, och Sunne
prästgård var därför i knappast ringare mått än ett
medeltidskloster omsvärmat av tiggare från alla håll och kanter.

PROSTEN OLOF ARBMAN.

PROSTEN JOHANNES ARBMAN.

För dem var denna prästgård på hennes tid ett sannskyldigt
eldorado. En julhälg vistades där och bespisades ej
mindre än 19 tattare på en gång. Hela veckor kunde somliga
uppehålla sig där. Ej blott mat fingo de utan även kläder.
Då Arbman en gång förgäves sökt efter sin gamla
fiskarerock och frågade sin hustru, om hon visste var den
var, fick han svaret: »den har jag givit bort till en fattig vandrare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>