Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 4. Olika typer av kollektivavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
dela arbetet samt att fritt antaga och avskeda arbetare.*)
För arbetareparten var det av lika stor betydelse att få fast-
slagit, att föreningsrätten skulle hållas i helgd. Det låg i
båda parternas intresse att få till stånd allmängiltiga bestäm-
melser angående t. ex. sättet för slitande av tvister rörande
avtalens tolkning. Sådana bestämmelser upptogos därför i
regel i riksavtalen och utsträcktes i vissa fall till att även
gälla sättet för behandling av s. k. intressetvister och träf-
fandet av nya avtal, s. k. förhandlingsordning.
Eftersom riksavtalen alltså i regel endast kommo att ut-
göra överenskommelser om normerande s. k. allmänna be-
stämmelser fingo driftsavtalen och lokal- eller ortsavtalen
alltjämt stor betydelse såsom komplement till riksavtalen.
I en del fall har man i stället för riksavtal upprättat s. k.
distriktsavtal, d. v. s. avtal som omfatta endast ett större
begränsat område av riket. Distriktsavtalen torde ifråga om
innehållet i regel närmast motsvara ortsavtalen. De upptaga
visserligen i likhet med riksavtalen s. k. allmänna bestäm-
melser, men därjämte även sådana bestämmelser om löner,
arbetstid etc., som förekomma i ortsavtalen.
Den nu i breda drag skildrade utveckling av kollektivav-
talet har varit förenad med både fördelar och nackdelar för
arbetarne.
Fördelarne torde ha bestått bl. a. däri, att förbundens
strävanden att genomföra avtalsmässigt garanterade för-
bättringar av arbetsvillkoren underlättats vid arbetsföretag
och på platser, där arbetarne på grund av brist på organisa-
tionsduglighet saknat förmåga att på ett tillfredsställande
sätt tillvarataga sina intressen. Den med riksavtalen skapade
större enhetligheten ifråga om de grundläggande arbetsrätts-
liga principernas tillämpning har otvivelaktigt ävenledes er-
*) I Svenska arbetsgivareföreningens stadgar (§ 23) infördes en
alltjämt gällande bestämmelse av följande lydelse:
”1 kollektivt avtal, som upprättas mellan delägare eller medlem
i föreningen och fackförening eller fackförbund, skall intagas be-
stämmelse, att arbetsgivaren har rätt att fritt antaga och avskeda
arbetare, att leda och fördela arbetet och att begagna arbetare från
vilken förening som helst eller arbetare, stående utanför förening.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
