Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 2. Skillnaden mellan arbetsavtal och kollektivavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
göranden kollektiviserade avtalsförhållandena på bästa möj-
liga sätt tillvarataga sina ekonomiska intressen”.
På detta sätt uppstår vad professor Steffen kallar arbets-
avtalskollektivism, vilken utvecklas ytterligare i samma mån
som arbetsgivarne organisera sig och deras organisationer
framträda som parter gentemot arbetarnes landsomfattande
yrkes- och industriförbund.
Denna arbetsavtalskollektivism erbjuder löntagaren en
viss trygghet, dock mindre ifråga om själva arbetsanställ-
ningen än beträffande den lön och de övriga villkor under
viika arbetet skall utföras. Den innebär, att en viss mini-
migräns för arbetsvillkoren blivit fastställd, under vilken
det i regel icke kan bli fråga att gå, när det gäller att göra
upp det individuella arbetsavtalet.
2. Skillnaden mellan arbetsavtal och kollektivavtal.
I det allmänna språkbruket har man blandat ihop dessa
båda begrepp och skapat den oriktiga föreställningen, att
kollektivavtalet är synonymt med arbetsavtalet. Det gäller
alltså att först klargöra skillnaden mellan dem.
Arbetsavtalet leder sitt ursprung långt bort i tiden. Som
begrepp är det lika gammalt som begreppet lönarbete. Det
är en överenskommelse mellan å ena sidan en arbetsgivare
(en fysisk eller juridisk person)*) och å andra sidan en
enskild arbetare, varvid arbetaren åtager sig att utföra visst
arbete, medan arbetsgivaren utfäster sig att därför erlägga
viss ersättning. Arbetsavtalet åstadkommes automatiskt i
och med att en person åtager sig att lämna en viss arbets-
prestation mot viss ersättning. Ett dylikt avtal är alltså för
handen icke blott, när t. ex. en skrädderiarbetare tagit an-
ställning hos en skräddaremästare, utan även när ett stadsbud
åtagit sig att mot ersättning forsla en resandes bagage från
järnvägsstationen till hotellet.
Det säger sig självt att arbetsavtalet i denna vidsträckta
bemärkelse merendels avslutas muntligt. Intet hindrar ju
*) Bolag, ekonomisk förening, kommun, staten etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
