- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
75

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pä hålornas väggar funnos dåligt tecknade
afbildningar af hvarjehanda djur, och vid ingången låg en
qvarglömd vattenflaska af läder. Denna bar Hans in
och började derpå skära torrt gräs på sluttningarna,
hvaraf han tillredde ett mjukt läger i den ena hålan.
Derpå vände han tillbaka till de öfrige för att föra
dem till tillflyktsorten.

Victor och de båda flickorna blefvo mycket glada
vid anblicken af denna säkra plats och Katrine utropade:

– Här kan ingen menniska få rätt på oss, och
skulle de också göra det så kunna de dock icke komma
till oss. Huru har du kunnat upptäcka stället, Hans?

– Helt tillfälligtvis, – svarade Hans; – men
nu, Katie, måste du helt och hållet betäcka din
klädning med detta gräs, ty i hvarje buske kunna ögon
vara dolda, och vi måste framför allt försöka att icke
blifva upptäckta.

– Regnet begynner, – ropade Victor, när de
första tunga dropparna af ett åskregn började falla. –
Men hvad ha vi att äta, Hans?

– Det finnes ännu litet vildsvinsstek; så snart
regnet är öfver, skaffar jag mera. J, Katie och Lucie,
kunna nu gifva akt på de angränsande höjderna och
slätterna, om något misstänkt synes till. Victor, hemta
litet torrt bränsle och gräs ur den andra hålan, så att
vi kunna göra upp eld. Kafferns spjut skall snart
förhjelpa oss till en ny stek, utan att jag för den skull
behöfver lossa ett skott.

Så snart regnet gifvit med sig, bröt Hans upp
och spejade ät alla håll efter vildt. På höjden växte
oräkneliga praktfulla blommor, medan höga blommande
akasier fyllde luften med sin doft. På en låg gren
af en akasia märkte Hans en mängd bin, ifrigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free