- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
223

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humoresker - Den envisa flickan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

toilette. För en verkligt bättre flicka kan det aldrig bli
likgiltigt huru verlden finner hennes kallnade stoft.

— Du har rätt, Florentina. Äfven jag skulle möjligen
ännu kunna uppbringa en Jægerskjorta på kredit, sade
Adolf med dof stämma.

De skilldes med en kyss, hvarunder deras älskande
själar klefvo upp på purprade läppar och skakade hand
med hvarann.

— Alldeles som Sparre och Madiganskan, anmärkte
Adolf.

— Men det är dock hårdt då ingen af oss är gift,
inföll Florentina.

— Hvad vet du om det? sade Adolf och blickade
infernaliskt framför sig på ett qvarglömdt smörgåspapper,
med hvilket sommarvinden lekte, obarmhertigt, som ödet
med ett menskohjerta.

— O, Adolf, huru intressant! Skulle du verkligen
vara gift? jublade hon.

— Jo något, gnisslade Mazarino.

Derhemma var Florentina en smula nervös, såsom
man vanligen är då man skall fria, tentera, låta ta ut
en tand, eller för första gången begå ett sjelfmord.

— Du kunde väl åtminstone se Erik först, innan
du beslutar att aldrig ta honom, sa pappa.

Den envisa flickan endast log, log detta triumfens
löje, som plägar bestiga en mycket späd tillförordnad
stadsfiskals mun då han gripit sin förste lösdrifvare.

Hon skref ett allvarsamt bref till sina föräldrar och
lade det i vecken af sin kamkofta, hvarpå de togo en
droska på timme och körde till Lidingöbro.

Ingen, som der såg dem intaga sin lilla sexa, kunde
ana det de föresatt sig att inte lefvande smälta den.

— Pilsner eller Münchens extra? frågade han, hvars
bruna mustascher mycket snart endast skulle skugga ett
par i döden bleknade läppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:52:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halleborg/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free