Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humoresker - När lille Gicke skulle ha smörj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ska ni inte ändå låta honom bli månadsgammal,
innan han börjar läsa? föreslog en af onklarna.
— »Läsa?» Han ska bli åtta år innan han får börja
läsa; nu ska’ han bara vänjas vid ordning, lydnad och
ett regelbundet lif. Hur långt voro vi nu, Janne?
— Jo, »klockan 10 e. m. vändes han på höger
sida och ligger så till klockan 1 f. m., då han får mat
och lägges på venster sida till klockan 5.»
— Men om han inte vill ligga så der? Om han
skriker? supponerade en tant, som sjelf födt upp elfva
barn, af hvilka den äldste nu var rådman i Askersund.
Den gamla fåkunniga klemigheten! Janne och Amelie
bara sågo menande på hvarandra, smålogo och fortsatte
med sitt schema.
Men antingen det nu var för Gicke inte hade klocka
på sig eller han annars fann tiden lång; alltnog han
skrek som en vilde på de mest olämpliga timmar af
schemat och vände sig, olindad, som han var, enligt ny,
rationell metod, på alldeles orätta klockslag.
Man experimenterade en natt med att »låta honom
skrika ut». Men dels tycktes hans repertoir vara beräknad
för en 30-timmars-konsert, dels skar hans jemmer i
modershjertat, och dels hade Janne en gång hört, att mycket
unga menniskor möjligen kunna skrika sig till bråck.
Janne fick i hast på sig en nattrock, och så bar
det af med Gicke öfver mammas på golfvet nedfallna
turnyrputa, mot gungstolsmedar, som svårt smärtade pappas
smalben, mot bordkanter, som stodo honom efter veka
lifvet, och mot en större lampa, som gick till hvila mot
vaggfoten.
Pappa såg på schemat å väggen. Enligt detta skulle
nu Gicke legat orörlig på venster sida i fyra timmar.
— Amelie du, tänk om han verkligen skulle vara
för liten för ett så strängt ordnadt lif?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
