Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
profanarkitekturen.
Fig. 74. Rekonstruktion af en grekisk teater (Dörpfeld).
Rådhusen (boulevterier) voro däremot slutna byggnader,
halfkretsformigt afslutade (se planen öfver Olympia) och troligen
försedda med ett förhöjdt, af kolonner omgifvet midtskepp.
Till en större grekisk stad hörde vidare en teater. De
grekiska teatrarne voro helgade Dionysos och kunna äfven
betraktas som kultbyggnader. Sitt ursprung ha de helt
enkelt i en dansplats. Där var då gudens altare (thymele)
rest, omkring hvilket af en kör sånger och danser utfördes.
Rundt omkring stodo åskådarne. För att dessa bättre skulle
kunna iakttaga hvad som försiggick på den runda platsen,
förlades denna gärna nedanför en sluttning.
Det dramatiska elementet bestod först endast i växelsånger
mellan kören och dess ledare. Omkr. 500 f. Kr. infördes af
Thespis en skådespelare, hvarvid mellan denne och körledaren
en dialog uppstod. Han uppträdde något skild från kören å
en särskild plats — den blifvande scenen.
Rörande den grekiska teatern har förr Vitruvius’ uppgifter
ansetts giltiga. Som Dörpfeld tydligt visat, har denne dock
aldrig sett en äkta grekisk teater, utan passar hans beskrifning
in på den teater, som i Rom gick under denna benämning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
