Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hadsji-Murat och böjde sig fram utanför vallen.
Den ludne Khanefi med uppkaflade ärmar
förrättade också där en tjänares åligganden. Han
laddade bössorna, som Hadsji-Murat och Khan-Mahoma
räckte honom, i det han med laddstocken
omsorgsfullt stoppade in kulorna och hällde torrt krut på
fängpannorna. Bata satt icke som de andra i diket,
utan sprang allt emellanåt till hästarna för att föra
dem till något mindre farligt ställe och skränade
och sköt oupphörligt, utan att taga stöd för bössan.
Han blef först sårad. En kula träffade honom i
halsen, och han satte sig baklänges, spottande blod
och svärjande. Sedan blef Hadsji-Murat sårad.
Kulan genomborrade hans axel. Hadsji-Murat ryckte
en bit vadd ur beschmeten, stoppade igen såret
och fortfor att skjuta.
»Låt oss taga till sablarna,» sade Eldar för
tredje gången. Han tittade fram bakom vallen,
färdig att rusa mot fienden, men i detsamma
träffades han af en kula och vacklade och föll
baklänges öfver Hadsji-Murats fot. Hadsji-Murat såg
på honom. De vackra fårögonen blickade
allvarligt och oafvändt upp på Hadsji-Murat. Munnen
med den framskjutna öfverläppen, som hos ett
barn, var hårdt sluten. Hadsji Murat drog fram
sin fot och fortsatte att skjuta.
Khanefi böjde sig ner öfver den stupade Eldar
och plockade fram de ännu icke afskjutna
patronerna ur hans kaftan.
Khan-Mahoma sjöng alltjämt, under det han
långsamt laddade och sköt. Fienderna kommo allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
