Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med de statsråd, som jämte mig tillstyrkt samma beslut.
De anklagade
rådgifvames antal utgjorde 17.
Justitieombudsmannen Landin hade en åsikt, som jag och många
med mig ansågo och äfven ännu’ anser vara oriktig.
-Han trodde nämligen det vara hans plikt att, så snart
konstitutionsutskottet förordnat åtal emot någon eller några, å de
anklagade yrka ansvar och straff, äfven om han efter
handlingarnas granskning och inhämtandet af de tilltalades
försvar för egen del fann dem icke hafva felat. När man
besinnar, att konstitutionsutskottet icke var någon domstol
och icke hade förklarat, att de tilltalade voro brottsliga,
utan endast ansett, att anledning därtill enligt utskottets
tanka vid läsningen af protokollen förefunnits, hvilken
anledning åter efter granskning af alla handlingarna och
försvarsskrifterna möjligen kunde förfalla, så hade det, vid
sådant förhållande och då justitieombudsmannen för sin
del fann detta, varit hans både rättighet och skyldighet att
förklara det inför domstolen och icke det
Oaktadt yrka
ansvar, men så uppfattade icke Landin sin plikt, utan
han yrkade ansvar, ehuru han konversationsvis öppet
yttrade, att han ansåg den tilltalade icke hafva felat.
Annorlunda handlade Landins efterträdare uti
justitieombuds-mannabefattningen, häradshöfdingen Theorell. År 1854 voro
statsrådets ledamöter tilltalade inför riksrätt för deras
tillstyrkande i ett mål. Jag satt den gången icke på de
anklagades bänk utan tvärtom var i egenskap af
president bland
domames antal. Theorell, sedan saken var
utagerad och de tilltalade sig skriftligt förklarat, ansåg
något fel icke vara begånget, och, jämte det han uti sitt
slutpåstående förklarade detta, öfverlämnade han saken
till riksrättens egna bepröfvande.
Eget nog var det med 1840 års riksrätt. Den
hade
sina sessioner uti riddarsalen på slottet. Ett långt bord
stod midt i rummet, vid öfre ändan hvaraf ordföranden satt
och ledamöterna på ömse sidor, men längs utmed ena sidan
af bordet på ett afstånd af ett par alnar därifrån voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
