Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mest underbart och fullkomligt är dock känselsinnet i
förening med en ytterst skarp hörsel utveckladt hos
flädermössen, som ej ens behöfva vidröra föremålen för att blifva
underrättade om deras närhet, men i mörkret sväfva omkring hit
och dit utan att stöta emot. Naturforskare hafva bländat
flädermöss och till sin förvåning iakttagit att de detta oaktadt
flugit omkring liksom de kunnat se. Qvistar, som hängde ned
från taket i rummet, visste de alltid att undvika och flögo till
och med fram mellan trådar, oaktadt dessa voro spända så
nära intill hvarandra att de dervid måste lägga ihop sina
vingar. Tillstoppade man deremot de bländade djurens öron, så
stötte de emot öfverallt. För flädermössens natt- och
skymningslif var ett skarpt öga på långt när ej så nödvändigt som
en ytterst fin hörsel- och känselförmåga, för att så väl kunna
uppfatta de svirrande insekternas obetydligaste rörelser, som
äfven för att icke skada sina ömtåliga vingar mot skrofliga,
kantiga murar eller i busksnår, der de söka sitt rof. Sålunda
hafva vi äfven här tillfälle att beundra skaparens vishet, som
förlänar hvarje väsende de gåfvor, hvaraf det är i behof, så
ändamålsenligt fördelar sinnesförmögenheterna efter det
förhandenvarande behofvet och begagnar dem såsom hufvudmedel
till uppehållandet af jemnvigten inom djurverlden.
Den berömde naturforskaren Spalanzani ansåg sig tvungen
att tilldela flädermössen ett sjette sinne, emedan han annars
ansåg deras så märkvärdigt fina känsel oförklarlig, men
orsaken till densamma är helt säkert ej att söka i någonting
annat än byggnaden af deras flyghud. Denna hud är under
flygten utspänd, och öfverallt löper mellan dess hudflikar en stor
mängd små kärl och nerver, hvilka genom sina mikroskopiska
grenar bilda ett fullkomligt nät. Nervernas mängd gör derföre
huden särdeles känslig, så att närheten af en kropp redan
tillkännagifves genom känseln, äfven om syn och hörsel saknas.
Dessa vingar böra alltså verkligen betraktas såsom ett formligt
känselorgan, hvilket redan genom blotta luften kan försättas i
verksamhet. Dertill tjenar sannolikt äfven huden på öronen
och näsan.
Däggdjurens försvars- och anfallsvapen äro liksom deras
krafter och lefnadssätt af den mest olikartade beskaffenhet.
För offensivkriget äro naturligtvis vildmarkens konungar, de
stora kattarterna, bäst utrustade, ty hos dem förena sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
