Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas rotlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tallen storm och oväder. Dess starka, djupgående rötter
nedsänka sig i klippremnor och slingra sig om stenen. Den
kraftiga, pelarformiga stammen, öfverskuggad af en bred krona,
sättes af vinden i en vaggande rörelse, men faller aldrig, så
framt ej andra, gröfre träd störta på honom och tvinga
honom att följa dem i fallet eller den öfvermäktiga lavinen
rycker honom med sig. Äfven eken viker blott då för stormens
raseri, när hennes stam eller rot, såsom fallet ofta är med
gamla träd, i det inre är bortdöd eller murknad.
De högstammiga palmerna tränga redan vid groningen
ända till tre fot djupt ned i jorden, stammen utsänder först
vid ett sådant djup sina smårötter och kan nu trotsa starka
stormar, under det de lägre palmerna, som ej behöfva något
så solidt fäste, gro vid ytan.
Den stolta kokospalmen, detta träd af tusenfaldig nytta,
stiger med smärt stam hundrade fot högt och slutar med en
bred krona af tjugo fot långa, fjäderdelade blad, under hvilka
ofta några hundrade af hans tunga frukter nedhänga i
knippen. Betänka vi att detta herrliga träd företrädesvis älskar
hafsstranden, der den tropiska oceanen kan utveckla hela sin
kraft, så synes fastheten hos rötterna så mycket mera
förvånande, då de kunna motstå vaggandet af en så tung börda.
Träd, som ej äro så fast förankrade i marken, såsom bland
andra granarne, hvilkas vågrätt löpande rötter knappt intränga
två fot djupt i jorden, hafva antingen en passande växtort på
ställen, som mindre äro utsatta för stormarnes våldsamhet,
eller också skyddar den ene den andre i skogens förtroliga
sammanlefnad.
Omringad af kamrater, som bryta vindens kraft, vaggar
blott kronan hit och dit, under det de lägre grenarne blifva
orörda. Ofvanför rusar den vilde jägaren förbi med sitt
fnysande koppel, men der nere tågar vandraren fram genom de
gröna pelargångarne och känner knappt luftens rörelser.
Uti de tropiska skogarne blifver rötternas qvarhållande
kraft ofta understödd genom slingerväxterna, hvilka liksom
tågverket på ett skepp på visst sätt förena hela stora sträckor
af urskogen till en enda kropp.
Liksom i de ostindiska skogssnåren rottingen uppklättrar
till de högsta trädens toppar, slingra sig i Brasilien
paulinierna, banisterierna, bignonierna och passiflorerna från gren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
