Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
necessitatem non sunt multiplicandæ</i> – en varning, som
logiken sedan gammalt gifvit hypotesmakare, men som icke
alltid lägges af dem på hjärtat.
Såsom det redan framhållits, hvälfde nordmannen i
sitt sinne planer till sina skandinaviske landsmäns
omvändelse.[1] Huru
skulle det bäst ske? Ett oerhördt
lyckligt fynd gaf svaret på frågan – fyndet af en
fullständig eller nästan fullständig samling asiatisk-egyptiska
Oracula Sibyllina på grekiska eller möjligen i irisk
öfversättning. Han läste dem uppmärksamt och grundligt och
gjorde sig förtrolig ej endast med deras sakinnehåll, utan
äfven med deras komposition och stil.[2] Hans granskande
öga genomskådade, att dessa böcker, som föregåfvo sig
vara skrifna af en urtidens sierska, i själfva verket voro
författade i afsikt att under skyddet af ett bland
hedningarne vördadt profetiskt namn utbreda judiska och
kristliga idéer öfver den antika världen. Han såg också,
genom hvilket medel det välmenta bedrägeriet hade rönt
den framgång det vann, nämligen genom en »för
sibyllindiktningen karakteristisk» blandning af helleniska och
judiska eller helleniska och kristliga element.[3] Därmed var hans plan färdig. Han borde skrifva en
nordiskkristlig sibyllinsk dikt.[4] Han
borde flytta söderns sibylla[5]
till nordens fjäll och barrskogar och låta henne inför
därvarande större som smärre Heimdallssöner uttala ord,
som skulle »peka ut öfver hedendomen, väcka rädsla i
sinnena för den yttersta tidens tilldragelser och aningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
