Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korpen till den andre, »han är blott en dag gammal, denne
gudaättling, och ändå ser jag honom skrudad i brynja.
Nu är fredens ålder slut; nu är vår tid inne. Vi och
ulfvarne ha länge hungrat, men ser du, hur hvassa ögon
den gossen har! Ja, vår tid har kommit. Vi skola trifvas.»
Sköld-Borgar hade af sin fader Heimdall fått lära
fågelspråket. Drott kände det äfven. De förstodo hvad
korpen sade, och det fyllde dem med ängslan och
bekymmer för de kommande släktena. De tolkade det så, att
stridsåldern hade med detta barn kommit i världen.
Sköld-Borgar hade en frände, som hette Hagal, hans
närmaste vän. Till honom skickade han Halfdan att
uppfostras. Hagal hade en son, som hette Hamal, jämnårig
med Halfdan. Halfdan och Hamal lekte som gossar
tillsammans, vordo tillsammans ynglingar och svuro
hvarandra evig vänskap. De voro de skönaste människosöner
i Midgard; i valkyriedräkt skulle de sett ut som valkyrior.
Och de voro hvarandra till utseendet så lika, att det var
svårt att säga, hvem som var Halfdan eller Hamal. Men
däruti skilde de sig, att Halfdan var ordrik och Hamal
tystlåten, Halfdan snar att fatta beslut och utföra dem,
Hamal eftertänksam och besinningsfull, men djärf, äfven
han, i beslutets verkställande. Halfdan hade stora
snillegåfvor. I de af Heimdall lärda heliga runorna vardt han
kunnigare än sin fader, och han blef forntidens störste
skald, den ypperste i Midgard. Han var frikostig och
älskade att strö guld omkring sig. Och när nu därtill
kom, att han vardt den starkaste hjälten bland alla sina
samtida, så är ej att förvånas öfver, att han
beundrades mer än de fleste och vardt besjungen från släkte till
släkte. Den, hos hvilken snille och skönhet, styrka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
