Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanida tillfället 1499, fick Stockholms borgerskap genom sina
borgmästare och rädsherrar, ett par år derefter, yttra sig i en för
unionen och riket vigtig fråga, nämligen huru de ville förhålla sig mot
konung Hans, hvilken rikets råd uppsagt tro och lydnad, och mycket
berodde pä det svar som Stockholms magistrat skulle afgifva.
I magistratens öfverläggningar deltogo ståthållaren på Stockholms
slott och stundom flera af rikets råd. Ofta skickade konungen sina
förnämlige män att i angelägna ärenden gemensamt rådpläga med
magistraten.
Men den magistraten skonades ej heller, när någon mäktig man
ville visa sitt missnöje med staden. I Stockholms blodbad, som egde
rum på borgerskapets eget forum, aflifvades också tre borgmästare
och tretton eller fjorton rådmän.
Det vanliga antalet af rådmän (rådsherrar) var från gammalt
tolf, men ökades stundom och var en tid tjugu, i medlet af
1500-talet till och med tjugutre, för att sedan åter sänkas till femton,
hvilket antal bibehölls från 1656 till 1781, då det ökades med fyra,
så att’Stockholm från 1781 hade nitton rådmän ända till 1816, då
antalet vardt sexton, sedan fjorton och slutligen tretton, under det
borgmästarne minskades från fyra först till tre och sedan till två for
att i vår tid inskränkas till en.
I äldre tider utnämde konungen både borgmästare och
rådmän, sedermera tillsattes de någon gång genom val inom
magistraten. Under sextonhundratalet finner man, att öfverståthållaren och
magistraten, utan borgerskapets hörande, satte till rådmän, men
äf-ven att konungen, utan att fråga magistraten, utnämde sä väl
borgmästare som rådmän. Så skedde åtminstone 1683, då Karl den
elfte utnämde Olof Austrell till politi borgmästare, Michael Törne till
handelsborgmästare samt Roslin och Emporagrius till rådmän, och
året derpå nämdes på samma sätt en Wallén till rådman.
De fleste af de gamle borgmästarne befordrades till embetet
från att hafva varit rådmän i staden, men någon gång hände, att en
borgmästare förut beklädt ett annat embete. Så vardt Olof Bureus,
broder till kartografen Anders och genealogen, diplomaten Jonas
Bure, ehuru medicine doktor samt konungens och hertig Johans af
Östergötland lifmedikus, borgmästare i Stockholm i början af 1620-talet
och tio är derefter president i Åbo hofrätt. Frän assessorer i Svea
hofrätt befordrades, 1627, till borgmästare Erich Erichson Geet eller
Geete (till Svedstad), förut kallad Ericus Tranevardus, slutligen vice
president i Åbo hofrätt, samt 1638 Peter Gavelius, som varit också
professor i Upsala, och 1668 Olof Thegner, sedan vice-president i Svea
hofrätt och slutligen landshöfding i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
