Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han något däraf, och han blir då negativt elektrisk. Dufay
och Symmer sökte däremot förklaringen af de olika
elektriciteterna därutinnan, att två särskilda elektriska fluida skulle
flnnas, så att hos en icke elektrisk kropp det skulle vara lika
mycket af hvartdera, som således neutralisera hvarandra, hvaremot
kroppen skulle blifva positivt eller negativt elektrisk, om det
ena eller det andra af de båda fluida vore i öfverskott. Denna
dualistiska teori förklarar med lätthet de vanligaste af de
elektriska fenomenen, och detta är väl orsaken, att den allmänt
blifvit antagen ända till de senaste åren, men numera torde
ganska få vetenskapsmän hylla densamma. Man begagnar
dock ännu ganska ofta de benämningar, hvartill denna teori
föranledt.
En annan teori är uppstäld af Edlund, hvilken likasom
Franklin antager ett enda elektriskt fluidum, men att detta är
etern, hvilken uppfyller världsrymden och mellanrummen i
kropparne. En positivt elektrisk kropp skulle ega ett öfverskott,
en negativt elektrisk en brist på eter i jämförelse med hvad
en neutral eller icke elektrisk kropp innehåller. Edlund har i
flera skrifter utförligt utvecklat denna teori och försökt att enligt
densamma förklara elektricitetens företeelser.
Men de senare åren har man allt allmännare kommit till
insigt af, att elektriciteten likasom ljuset och det strålande
värmet härrör af vibrationer. Den engelske matematikern
Maxwell har först utvecklat en dylik teori, och nyligen har den
tyske fysikern Hertz genom vidsträckta experimentela
undersökningar till fullo bekräftat dennes slutsatser och visat, att de
elektriska strålarnes fortplantning i luften sker med lika
hastighet som ljusstrålarnes samt att med dem uppstår reflexion,
refraktion, interferens m. m. efter samma lagar som för ljuset
äro gällande[1].) Den skilnad har likväl här visat sig mellan
ljus- och elektricitetsstrålarne, att då våglängden hos de förra
uppgår till endast i medeltal vid pass 5 : 10,000 af en
millimeter, och de längsta vågor, som motsvara de dunkla
värme-strålarne, ega en längd af 30: 1,000 mm., så är, enligt Hertz’
mätningar, längden af de elektriska vågorna 0,6 à 10 meter.
Men ehuru det är i hög grad sannolikt, om icke bevisadt,
att det är genom vibrationer elektriciteten utbreder sig, behöfva
vi för dennas praktiska tillämpningar icke i allmänhet taga
hänsyn härtill, utan man kan vanligen för att vinna ett enklare
och åskådligare framställningssätt utgå från den dualistiska
teorien, och vi skola därför begagna uttrycken
elektricitets-mängd, elektricitetens strömning o. s. v., på samma sätt och i
samma mening, som man ännu talar om värmemängd, värme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
