Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordransakning 1853, 54. Karl Gustaf får Gotland i förläning. 291
nu i mantal. Ett markeley var antingen 5 tunnland åker eller 5
mansslätt äng eller hälften af hvardera; men af starräng, skog, bete
och utmark räknades dubbelt eller 10 tunnland på ett markeley.
Antalet af markeley var år 1652 13,545 (Gahnes Bidrag). Enligt en
af professor Henrik Schröder uti Vatikanska biblioteket i Rom funnen,
af honom afskrifven, handling, som kallas «Summa Summarum på
Gothlands jordbok, sådan den uppgjordes och godkändes af
vederbörande deputerade den 8 Maj 1654», utgjorde hemmantalen i de
särskilda tingen följande summor: «Hobors Tingh 87 1/4, Ejste T. 49 1/6,
Eke T. 38 19/24, Hablinge T. 86 1/8, Hemsze T. 64 5/8, Bursz T. 76 1/12,
Garde T. 68 1/2, Kräklinge T. 62 7/12, Lijna T. 60 1/2, Halle T. 59 1/2,
Heyde T. 80 1/4, Bande T. 72 3/4, Stenkumla T. 71 1/4, Dede T. 36,
Endre T. 47 1/4, Bro T. 42 1/2, Lummelundz T. 40 7/8, Bälls T. 61 1/4, Forsza
T. 49 1/2 Ruthe T. 91 1/4. Summa 1246 hemman.»
Den förste svenske guvernören amiral Åke Hansson Ulfsparre
efterträddes 1648 af
Gustaf Banér till 1650 och denne af
Herman Fleming från 1650.
Johan Blank från 165... till 1654.
Ludvig Fritz var guvernör 1665.
Lennart Ribbing Svensson 1672.
Grefve Oxenstjerna var guvernör 1676, då Danskarne
ockuperade Gotland.
1652 fick arfprinsen Karl Gustaf Gotland i förläning på samma
vilkor som han förut fått Öland, så att han väl ej hade jura
majestatica, men rätt att uppbära landets inkomster, möjligen med undantag
af krigsgärder. Han innehade ön i två år och vistades här en del af
åren 1652 och 1653. Han följde med stor omsorg och mycken
nit förvaltningens gång på Gotland samt började 1653 anlägga
fästningen «Karlssvärd» på Enholmen vid Slitehamn. De klagomål och
besvärspunkter, som de olika stånden på Gotland hade att ingifva till
regeringen, gingo oftast genom prinsens händer, och sedan han tagit
kännedom om dem, framställdes de af honom för drottningen. Den
krigiske och verksamme fursten roade sig med jagt.
När Karl Gustaf 1654, efter Kristinas afsägelse, steg på
svenska thronen, blef Gotland ett af de landskap, af hvilka hon skulle
uppbära inkomsterna och som benämndes «Drottning Kristinas
underhållsländer». «Att hennes makt öfver underhållsprovinserna i sjelfva
verket ej blef så stor, den kunde bli, drog svenska regeringen försorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
