Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska prester tillsättas på Gotland. 287
att i de bortgångne presternas ställe få svenska prester tillsatte, och
särdeles skulle ingen annan än en svensk man få vara
superintendent öfver Gotland. Detta embete var just ledigt när ön blef svensk,
ty superintendenten Olof Phocas Staphrophsky hade aflidit år 1644
och embetet sköttes af tredingsprosten i Medeltredingen, kyrkoherden
i Vall och Hogrän Hans Nilsson Strelow, författaren till «den
Guthilandiske Chronica». Hans och de öfriga Gotlandspresternas
danska sympatier voro då ännu icke för svenska regeringen bekanta och
han blef derföre, 1646 eller 47, utnämnd till superintendent; men
småningom lärde man i Sverige känna huru dansksinnade han och
det gotländska presterskapet var. Derföre blef, på riksdagen i
Upsala 1654, beslutadt att ingen annan än en infödd svensk man skulle
blifva superintendent på Gotland. Strelow dog 1656 den 27
Februari och den 7 Mars, dagen efter hans begrafning, sammanträdde
presterskapet jemte borgmästare och råd i Visby samt valde till hans
efterträdare tredingsprosten i Söder, kyrkoherden i Garda Nils
Lauritsson (Wallensis eller Gardæus); men regeringen erkände ej detta
val for giltigt utan kullkastade det och utnämnde hofpredikanten
mag. Johannes Brodin till superintendent 1657. Långt förut hade
svenska regeringen stadgat, att de Gotländingar, som ville hafva sina
barn använda i statens tjenst, skulle låta dem studera vid svenska
läroverk, ett påbud, som man dock ej brådskade att efterkomma; och
drottningen uttalar i ett bref till landshöfding Ulfsparre 1648 sitt
missnöje öfver att ungdomen på Gotland ej reste till Upsala eller
svenska skolor att studera. Men det var ej blott kärleken till
Danmark och motviljan för Sverige och Svenskarne som vållade denna
underlåtenhet; äfven språket lade hinder i vägen för gotländska
ynglingarna att studera i Sverige. Danska språket var det offentliga
språket för gudstjenst, rättegångar och andra officiella förrättningar
och fortfor att vara det till inemot slutet af 1600-talet. Ännu på
1680-talet predikades på danska. Det kostade ej ringa möda för
de svenske prester och embetsmän, som kommo till Gotland, att
kunna göra sig fullt begriplige för allmogen, vinna dess tillgifvenhet
och införa svenska språket. Det var en brytningens tid, en
öfvergång från danskt till svenskt, som vållade besvär och förvirring.
När denna brytning var till största delen öfversträfvad, när ett slägte
uppväxt, som började vänja sig vid svenska språket, lagarna och
sederna samt anse sig för Svenskar; då kom landet, sedan det i 30 år
varit svenskt, åter, ehuru blott på tre års tid, under Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
