Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 17. Severin Norbys höfdingetid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmodligen för att beqvämligare kunna intaga hela landet. Strelow
berättar att landtfolket gjort något motstånd, ehuru det ej tjenat till
något. Norby insåg tvifvelsutan omöjligheten att med sina 15 à 1600
man försvara det öppna landet mot en 4 à 5-dubbelt starkare fiende,
som anryckte från fyra särskilda håll, och derföre — i stället att
gagnlöst offra sitt folk uti strider mot fiendens särskilda hopar, med
fara att medan han slogs med den ena blifva tagen i rygg eller
flank af de andra och afskuren från Visby, inom hvars fasta murar
han kunde med fördel upptaga striden — inneslöt han sig genast uti
staden och slottet, hvilka belägrades, så snart de svenska, finska
och tyska afdelningarna der hunnit sammanträffa, hvarpå de
uppslogo skilda läger, så att Tyskarne hade ett för sig sjelfve samt
Svenskarne ett för sig; förmodligen voro äfven Finnarne uti det
sednare. Sedan flottan landsatt truppafdelningarne lade äfven den
sig för staden och inneslöt Visby från sjösidan, men dessförinnan
och förr än de medföljande transportfartygen hunnit att uti de för
Visby uppslagna lägren utskeppa de medförda krigsförnödenheterna,
artilleripjeser och ammunition samt munförråder, lär den djerfve
Norby angripit flottan, förmodligen transportfartygen och den del af
örlogsflottan, som skolat betäcka dem, medan de öfriga örlogsfartygen
landsatte de särskilda truppafdelningarne på olika punkter af ön, och
detta angrepp lär hafva haft god framgång, enligt hvad han sjelf
berättar uti förromnämnda rapporten till kejsaren, deruti han om
Svenskarnes anfall på Gotland förmäler följande:
«Så hände äfven att till Gotland skickade bondekonungen i
Sverige hela Sveriges makt, de lübske och de sjuttio hansestäderna
och deras anhang till hjelp, och voro der medförde från Stockholm
sex karthauer (större kanoner) och några slangor (mindre kanoner)
och mycket annat skytte, hvarmed äfven följde en hel flotta, lastad
med krut, lod och proviant att dermed förse lägret och beskjuta
slottet. Utsände jag då [1] nattetid några mina örlogsskepp med
mitt folk, som borttogo det förnämsta skeppet samt ett svenskt
riksråd och öfverste amiralen Ivar Fleming [2]. samt en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
