- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
247

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 17. Severin Norbys höfdingetid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)






Tegels berättelse om Norbys kaperier och Gustaf Vasas Gotlandståg. 247

Visby och gaf krigsfolket och den andra halfparten behöll han sjelf [1],
hvaraf staden Visby på den tiden blef uppfylld med allahanda
kramgods, men en del af de tomma skeppen gaf han köpmännen igen,
derhos spotskt sägande att de skulle löpa hem och hemta mera
sådant. Detta förtröt fuller de lübske högeligen, men de vågade icke att
inlåta sig med honom i något krig, utan skickade en, benämnd
Herman Israel, till konung Gustaf att öfvertala hans kungliga majestät,
att h. k. m. ville söka att recuperera Gotland, som förr alltid hade
varit Sveriges krona tillhörigt. Han (Herman Israel) lät ock
förnimma, att de lübske hade hos konung Fredrik i Danmark anhållit
om afmaningsbref till herr Söffren Norby ifrån sådant röfveri, men
han hade det intet aktat, utan hållit det alltså fortgåendes, med mera
som Herman Israel till bevekelse föredrog, men kung Gustaf gaf
honom till svar, att det verket icke vore så lätt att begynna, derföre
först att h. m. vore af kriget något förblottad och stode ännu uti
stor skuld hos de lübske och fördenskull icke funne rådsamt att
begynna något nytt krig förrän allt sådant vore redeligen betalt, sedan
tyckte icke heller kung Gustaf vara rådeligt så att trakta efter
Gotland, att han deröfver skulle hazardera Sverige, och tredje om h. k.
m. sådant krig sig ville företaga, måtte det förorsaka fiendskap
mellan Sverige och Danmark, efter som de danske förmente sig sitta i
possessionen och hafva rättighet till Gotland, sist om Danmark finge
Gotland ifrån Sverige, hvem som skulle betala kung Gustaf hans
krigskostnad etc. Herman Israel sade deremot, att om kung Gustaf
ville fortfara med kriget, så ville de lübske hafva fördrag med samma
skuld på några år utan allt intresse och ränta, ville ock underhandla
att kung Gustaf skulle få kung Fredriks dotter till drottning och
med henne Gotland till brudskatt och under Sveriges krona igen,
derom allaredan mellan kung Fredrik och de lübske något vore


[1] Det har varit dessa förmåner, som lockat djerfva sjögastar och knektar i
Norbys tjenst. Utan att idka kaperi hade det varit honom omöjligt att kunna
få så många tappra och öfverdådiga sällar under sitt befäl, ej heller hade han, i
saknad af de rika byten, som sjöröfveriet inbragte, kunnat underhålla och aflöna
dem, ty från Kristian 2 fick han sällan penningar, och sannolikt aldrig sedan
denne flyktat bort ur sina riken och såsom afsatt konung drog omkring på
utrikes orter. Också synes af Norbys rapporter, särdeles den af den 7 Mars 1524,
att han sjelf aflönade sitt folk. De penningar Kristian lyckades skaffa sig,
användes dels till hans underhåll, dels till rustningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free