Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 17. Severin Norbys höfdingetid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242 Norbys berättelse till romerska kejsaren.
kunna återkomma till slottet, samt skickade fyra af sin gemenskap
till slottet för att låta säga mig, att jag skulle nedkomma till dem
med de danske herrarne och höfvidsmannen Sebastian Frölich, som i
tornet satt, såsom jag och mina tjenare förut hade gått in på;
hvilket äfven skedde, sedan jag uppehållit de fyra utsände, att ryttarne
så väl som jag voro i ordning; då nedsteg jag och medförde de danska
herrarne samt höfvidsmannen. Tillika med mig nedredo till dem
äfven de efterskickade ryttarne; men jag steg in bland knektarne och
sade: «der hafven J nu efter mitt löfte edra danska herrar och er
höfvidsman». Sedan sade jag till min fänrik, att han skulle med
mig träda ut ifrån dem och derpå offentligt förkunna, att hvilken
som, på hans kejserliga majestäts och konung Kristians, min
allernådigste herres, vägnar, ville tjena mig, han skulle öfverkomma på
det ställe, der jag stod, men de deremot, som ville hålla med hertig
Fredrik och de danske, skulle qvarblifva der de voro. Då trädde
öfver på min sida de knektar, som voro med mig från slottet,
äfvensom ryttarne af bönderna, men de andra qvarstodo ibland Danskarne.
Men straxt derefter började desse bedja mig om ursäkt och sade,
att de blott af oförstånd stämplat emot mig, hvarföre jag af god
vilja tillgaf dem det och åter upptog dem i min vänskap, både adel
och icke adel, ryttare och fotknektar, samt tillfogade ingen af dem,
hvarken knektar eller de danske, som så trolöst handlat mot mig,
något ondt, som de väl förtjenat, så mycket mer som, derest jag icke
haft ofvanbesagde ryttare så väl till hands, utan de blifvit mig
öfvermäktige, de öfverlemnat slott och stad i hertig Fredriks och de
danskes händer samt fört mig fången till Danmark. Jag antydde dem
äfven, att dem, som mig längre tjena ville, skulle jag hålla som
tillförne, men de deremot, som föredrogo att draga med de danske,
måtte göra det om de lyste; och derpå lät jag de danske herrarne
samt höfvidsmannen, med penningar och allt hvad de hade med sig,
oskadade åter draga deras färde med de andra knektarne.»
Som detta försök att tubba Norbys krigare ej omtalas uti
rapporten af den 14 September 1523, hvaruti Norby eljest redogör för
händelserna och sina åtgärder under sommaren s. å, så är tydligt,
att det då ännu icke inträffat, utan måste det hafva egt rum sednare,
antingen på efterhösten 1523 eller våren 1524, innan svenska
landstigningen i Maj inträffade; det förra tyckes sannolikast.
Efter att hafva låtit Norby sjelf beskrifva Danskarnes försök att
sätta sig i besittning af Gotland, komma vi nu till Svenskarnes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
