Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 16. Lauritz Schinkel. — Visborgs inventarium 1509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inventarium öfver Visborgs slott 1509. 229
Mariæbild, på vårfrus altare [1] en medelmåttig Mariæbild, ett
gammalt altarkläde, en ridande S:t Jörgens bild [2] Ett S:t Johannis
hufvud, en liten mässebok, två klockor, den ena liten, den andra
något större, ett gammalt rökelsekar af koppar.
Item 1600 «Bottnetimmer» (bottnar till träkärl ?), 6 gånger 20
på hundradet [3], 19 läster och 3 tunnor till öl (drickskärl ?), 2 1/2
läst fisketunnor, 41 ölfat, stora och små, 2 slottsvagnar med deras
redskap, 4 små hästar [4] och det stora kolhuset fullt af kol.
Till yttermera visso och bättre förvaring (mera säkerhet) att så
är i sanning som föreskrifvet står, hafver jag anmodat desse
efterskrifne gode män, som äro herr Herman Hwilse, herr Hans Hækedh,
herr Laurens Brun och herr Hans Qvige, borgmästare i Visby, herr
Hans Fisk och herr Esbjörn Persson, rådmän dersammastädes, att de
hänga deras insegel jemte mitt eget insegel nedanför detta mitt
öppna inventariebref, som gifvet och skrifvet är på Visborg år och
dag som föreskrifvet står.
Item voro förglömda uti inventariet tvänne handkläden.»
Så lyder detta gamla instrument, som äfven gifver upplysning om
hvilka män, som den tiden suto i stadens råd. Det är märkvärdigt
(hvilket ock anmärkes i Danske Magazin, hvarutur vi erhållit detta,
här i öfversättning meddelade, dokument) att borgmästare och
rådmän i Visby tituleras för herrar, en stor hederstitel den tiden, som
endast tillades dem, som hade riddarevärdighet eller någon högre
lärdomsgrad eller högre rang inom kyrkan, helst den nye länsherren,
som skulle mottaga styrelsen öfver ön, icke hedras med benämningen
herre, ett bevis på att han ej varit riddare. Det tyckes visa, att,
ehuru staden nedsjunkit från sin fordna betydenhet och makt, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>