- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
221

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 15. Ulfstands styrelsetid. — Klagomålen öfver hans förtryck och sjelfrådighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gotländingarnes klagoskrift öfver Ulfstands styrelse. 221

tröska för skeppetal. Tillförne plägade detta husarbete att lösas och
dertill togos legodrängar och lösa drängar i landet. Nu finnas här
inga lösa drängar i landet, nu är det kommet på allmogen att de
skola tröska alla år i ladugården, som ock aldrig var tillförne förr
än Jöns Holgersson tog det upp. Sammaledes om några fiskerier,
som Jöns Holgersson tog från bönderna utaf deras frätta skattejord
och lade det till slottet. Först en ålebäck, som kan ränta (afkasta)
en tunna ål om året eller en och en half tunna på det högsta, uti
hvilken bäck han byggde en ålekista och gjorde förbud derpå, så att
rätte egaren måtte aldrig taga der så godt som en penning (d. v. s.
så mycket som till en pennings värde) och likväl skulle skatten
göras derutaf till slottet. Och så dertill tog han en annan liten bäck,
som någon «öredh» (lax ? id ?) gångar upp uti om hösten, lade han
ock till slottet och hafver sedan blifvit uti sådant hägn och förbud
intill denna dag och e. n:s fattiga allmoge hafver det umburit i så
långan tid emot lag och rätt. Och hoppas oss till att Jöns
Holgersson skall ej sjelf säga nej derför att så är tillgånget, både i dessa
stycken och andra [1].

«Käraste n. h.! värdes e. n. att veta om Sankt Jörgens hospital
utanför Visby [2], att våra föräldrar (förfäder) hafva det beskickat till






[1] Ulfstand har således ännu lefvat 1514, när denna klagoskrift uppsattes
och framlemnades.
[2] S:t Jörans hospital har legat i norra förstaden, murarne af kyrkan
qvarstå ännu i temligen väl behållet skick. Hospitalet har troligen uppstått på den
tiden, då vägen mellan öster- och vesterland gick öfver Gotland, och då varit
afsedt för sjuka af alla folk och nationer, som haft spetelska eller andra för
obotliga ausedda sjukdomar. Hospitalets föreståndare, sysslomän och betjening
bildade sannolikt ett slags orden eller andligt brödraskap; häraf namnet
kloster. Inrättningen har haft rika egor, hvilket kan slutas af hvad i
klagoskriften anföres. Dessa jordegor lära sedan, uti sednare hälften af 1500-talet,
kommit uuder Heilig Geist-hospitalet i Visby. Detta sednare, till hvilket
Heligands-kyrkan hörde och hvars ena våning väl varit afsedd för de sjuka samt
hvars åttkantiga form erinrar om Johanniterordens åttkantiga linnekors (denna
orden, som ursprungligen varit ett brödraskap till sjukas vårdande, hade
merendels uppsigten öfver de s. k. Heligandshusen), tyckes hafva varit ett hospital för
vårdande af sådana sjuka, som ej besvärades af obotliga eller smittsamma
sjukdomar och hvilkas vistande bland friska personer var tillåtet. Visby hospital är
ännu det rikaste i Sverige. Kanske voro båda herbergena eller
sjukvårdsanstalterna hörande till en gemensam orden eller ett gille, som torde stått i något
slags samband med Johanniterorden; dock är detta endast en gissning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free