Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 11. Tyska Ordens uppkomst och välde. — Gotland under samma Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stillestånd ingås. 185
endast 150 man, försvarade sig med utmärkt tapperhet och 700 af
belägrarne stupade derför. Slutligen började krutet fattas för de belägrande
och som fästet lidit betydligt, så var man å ömse sidor böjd för
kapitulation. Den 16 Maj 1404 afslöts i lägret utanför detta så hårdt
angripna och så tappert försvarade fäste ett stillestånd på 3 veckor
och 3 dagar att räkna från Pingstdagen. Fästet skulle vara utrymdt
inom 3 å 4 dagar, och nedbrändt innan solnedgången den 21 Maj.
Garnisonen fick fritt aftåga och medtaga allt hvad som fanns i
borgen utom kanoner, krigsmaskiner, bössor, blidor och sådana armborst,
som saknade strängar. Under stilleståndstiden skulle man inhemta
drottningens vilja om kriget skulle fortsättas eller fred afslutas.
Margareta samlade i Kalmar en flotta, som skulle gå till Gotland med
förstärkning för hennes dervarande här, men ordensherrarne, som fått
kunskap derom, öfverföllo oförmodadt flottan, eröfrade en del af
densamma och stack den Öfriga delen i brand. Ej mindre än 200 skepp
skola i denna fejd gått förlorade för drottningen. När derjemte i
slutet af Juni alla de fästen, som hennes här innehade på Gotland,
voro eröfrade, så var icke underligt att hon fick nedstämma sin höga
ton och vara glad att öfvergifva den kamp hon framkallat. På
Margaretadagen den 20 Juli 1404 afslöts i Visby, under hansestädernas
medling, ett stillestånd, som skulle räcka till S:t Hans eller
midsommar följande år. Under tiden skulle i Skanör eller Malmö
underhandlas om Gotland och Visby och, ifall man ej derom kunde
förenas, freden likväl fortfara. Intill den tiden gåfvos alla fångar fria.
Så slutade detta krig, som varit högst kostsamt för båda
parterna och utledsnat dem båda samt varit ej mindre svårt för landets
inbyggare, hvilka ansågo högmästaren för sin lagliga och rättmätiga
öfverhet, samt både under kriget och sedermera visade orubblig
trohet mot honom och Orden. Margareta, som nu fått erfara hvilka
följder ett krig mot de tappre korsherrarne medförde, vågade ej längre
pocka, utan visade sig ytterst vänlig mot dem, men sitt anspråk på
Gotland ville hon dock icke uppgifva. Högmästaren uppmanade med
allvar den afsatte kung Albrekt, att han på ett eller annat sätt skulle
lösa knuten angående bättre rätt till ön och ersättning åt Orden, för
hvad denna måst härför påkosta. Kung Albrekt hade väl pengar att
slösa bort, men aldrig att betala sina skulder med. Han kunde ej
betala Ordens fordran, men på det förr nämnda herremötet i Flensburg
1405 afsade han sig, uti en särskild afhandling eller traktat af den 25
November, till förmån för konung Erik fullkomligt sin förmenta rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
