Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 10. Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet — «Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets befriande från dem af Tyska Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170 Vetaliebröderna intaga Visby 1394.
skepp Lübeckarne och öfriga hansestäder utrustade för att freda sin
handel, förmådde ej hämma sjöröfvarnes djerfhet, men fingo de
öfverhand öfver dessa, så blefvo fribytarne behandlade på ett sätt, som
väl var ämnadt att injaga skräck hos dem. De blefvo då utan
ransakning och nåd afrättade. Så till exempel blef 1393 ett stort
Stralsundsskepp angripet af sjöröfrarne, men försvarade sig tappert och
striden slutade så, att angriparne blefvo besegrade och tillfångatagna.
Som segrarne ej hade tillräckligt med rep att binda fångarne, så
blefvo desse instufvade i tunnor, som förvarades i skeppsrummet.
Sjöröfvarne fördes till Stralsund och blefvo der alla halshuggna.
Handelsskeppen vågade vanligen ej segla ensamma, utan gingo i stora
flottor för att kunna göra motstånd om fribytarne angrepo dem.
Flere utmärkte och ansedde höfdingar och befälhafvare funnos bland
de vilde vetaliebröderne, såsom Arnold Stake, Claus Stortebecher, Nils
Gylge af Schwerin, Sven Sture, Arendt Styke samt, framför alla,
mäster Hugo. Huru mäktige vetaliebröderne voro synes deraf, att en
flotta af 30 skepp med 3,000 mans besättning, som hansestäderna
utsände mot dem 1394, ingenting förmådde uträtta och att 1397
anlände vetaliebröderna till Stockholms skärgård med en flotta af 42
skepp. Under tre års tid vågade ingen sillskuta sig öfver till sundet,
der det indrägtiga sillfisket under tiden fick ligga nere. I Sverige
uppstod dyr tid och saltet steg till oerhördt pris i brist af tillförsel.
1394 företog mäster Hugo med 8 skepp från Rostock och
Wismar sitt berömda sjötåg till Stockholms undsättning, då han blef
öfverraskad af vintren i Stockholmsskären och infrusen samt var nära
att blifva tagen, men räddade sin flotta genom fintlighet. Samma år
bemäktigade sig Tyskarne eller, som det på annat ställe uttryckes,
«Stockholmarne och kung Albrekts tjenare» Visby. Förmodligen har
stadens öfverfallande och intagande stått i förbindelse och
sammanhang med mäster Hugos expedition, men man känner ej de närmare
omständigheterna härvid. Af sednare underhandlingar ses, att ej hela
ön blifvit intagen utan endast en del, förmodligen trakten närmast
Visby; den öfriga delen af ön innehade riddaren Trued Hase, såsom
ståthållare på drottning Margaretas vägnar. Emellertid fingo
vetaliebröderne ett ypperligt vinterläge och hufvudqvarter i Visby,
hvarifrån de kunde beherrska hela södra delen af Östersjön. För att
beröfva dessa fribytare den förevändning, under hvilken de
kringströfvade och plundrade på hafvet, nämligen att undsätta Stockholm,
bemödade hansestäderna sig att få en förlikning träffad mellan Albrekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
