Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 10. Den politiska ställningen i Norden i slutet af 1300-talet — «Vetalie-brödernas» uppkomst och bedrifter. — Landets befriande från dem af Tyska Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166 Albrekts krigsrustningar mot Margareta.
Norge samt kastade lystna blickar på Skandinaviens tredje rike, som,
i fall Alkrekt ej hade lyckats fördrifva sin morbror Magnus Eriksson,
skulle efter denne sistnämnde tillfallit hans son, Margaretas man,
Håkan, samt efter honom gått i arf till deras son Olof och efter
honom tillfallit Margareta. Hon, egande en mans själsstyrka, djerfhet
och beslutsamhet, ansåg sig vuxen nordens trenne kronor och
längtade att förena dem på sitt hufvud. De svenske herrarne, som
under en qvinnas regering ansågo sin makt ännu mera säker och
befästad än under en mans, voro henne benägne och hyllade henne
genom tolf dertill utsedde herrar till Sveriges drottning den 22 Mars
1388; men Albrekt var ej sinnad att frivilligt lemna sin krona åt
sin hatade medtäflerska, hvars härskaror han och hans skrytsamma
Tyskar trodde sig lätt kunna besegra. Båda partierna rustade sig
till den afgörande kampen. I slutet af Juli 1388 begaf Albrekt sig
till Tyskland för att skaffa tyskt krigsfolk, och han dröjde der till
årets slut och återkom midt i vintern. För att skaffa medel till
dessa rustningar lär han, så uppgifva flera författare och äfven Stora
Rimkrönikan, hafva pantsatt Gotland för 20,000 engelska nobel till
Tyska eller Korsherre-orden i Preussen. Strelow uppgifver (sidd. 180,
184) att denna pantsättning af Gotland skett 1382 för att erhålla
medel till rustningar för det krig, med hvilket han angrep Danmark
1383, samt att härmästaren (högmästaren) Conrad van Jungingen med
Albrekts tillhjelp genom en stor krigshär intagit Gotland och haft
det inne någon tid tills det blifvit inlöst af svenska rådet
(förmodligen under Albrekts fångenskap 1389). Paludan Müller (sid. 45
not. 1) förklarar detta vara oriktigt samt att Albrekt ej förr än
1399 den 25 Maj, sedan han var afsatt från Svenska thronen, med
Orden träffat öfverenskommelse om Gotland; han säger att
öfverenskommelsen af nyssnämnde dato är «den eneste Pantsættelse af
Gulland till Ordenen, som enten preusiske, danske eller hanseatiske
Beretningar vide af att sige. Rimkrönikens Beretning om att Kong
Albrekt 1388 havde pantsatt Gulland till Ordenen, er saaledes en
Forvexling med denne Begivenhed, af hvor månge svenske
Krönikeskrifvere den end er gjentaget». Vore Strelows eller Rimkrönikans
uppgift om förpantningen riktig, så skulle alltså Tyska Orden tvänne
gånger innehaft Gotland, nämligen första gången på 1380-talet och
andra gången från och med 1398 till och med 1408, men, enligt
Paludan Müllers försäkran, lär detta förra innehafvande icke egt rum,
och några bevis derför eger man icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
