Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olika uppgifter om dagen då Valdemar slagit Gutarne. 151
Gutarne (se förra afdelningen) angifver den 28 Juli. Det är tydligt
att flera slag kort efter hvarandra egt rum och att man förblandat
deras datum. Emellertid får väl minnesstenens datum anses för det
rätta hvad beträffar slaget utanför Visby, hvaremot de öfriga båda
data förmodligen uppkommit af misstag och förvexling med de strider,
Valdemar måst kämpa med landsboarne innan han hunnit fram till
staden, och hvilka torde egt rum den 24 och 26 Juli. Besynnerligt
är att det icke omtalas att stadsboarne stridt mot Danskarne utan
endast bönderne (landsboarne). Om också rimkrönikan och Olaus Petri ej
kunnat så noga hafva reda derpå, så tyckes det dock som de
anteckningar, hvilka gjorts af munkarne i sjelfva Visby, hade bort nämna om
stadens invånare deltagit i striden; men äfven dessa anteckningar tala
blott om att bönderna stridt och blifvit slagne, men nämna icke ett
ord om stadsboarne, så att man lätt kunde falla på den tanken, att
desse endast väntat sin räddning af bönderne och, när dessa blifvit
slagne, köpt sina lif och hem fria för penningar, silfver och guld,
utan att sjelfve försöka något till sitt försvar. Det tyckes dock
svårligen kunnat hänga så tillsammans. Medeltidens borgare i större
handels- och fabriksstäder voro vanligtvis både öfvade i vapen och
stridvane, ofta tappre. Otroligt är att den betydliga handelsstaden
Visby, der så många tusende djerfva, vapenvane borgare funnos,
skulle hafva låtit bönderne kämpa till stadens försvar, utan att sjelfve
taga del i striden. Snarare kan man förmoda att, som striden
slutats olyckligt för Gotländingarne samt både stadsboar och landsboar
der stridt mot fienden, munkarne i Visby, partiske för deras stad,
endast nämnt att bönderne lidit nederlag, men ej velat omtala att
äfven borgarena blifvit slagne. Orsaken till Gotländingarnes
nederlag och Danskarnes seger har tydligen varit de förras hetsighet, som
ej gifvit dem ro att afbida tiden tills hela landets styrka hunnit
blifva förenad att med samnad hand slå den landstigna fienden och
kasta honom tillbaka i hafvet; utan, allt efter som ett antal
stridsmän hunnit sammanträffa med fienden, hafva de angripit honom och
blifvit slagne samt sålunda spillt sin kraft uti flera smärre
drabbningar. Törhända att den gamla oenigheten mellan stads- och
landsboarne äfven vållat eller bidragit till bådas olycka, derigenom att
de, i stället att gemensamt bekämpa fienden, stridt hvar för sig.
Hufvuddrabbningarna tyckas varit de båda, som hållits på Fjälemyr
och utanför söderport. Uti den förra hafva säkerligen landsboarne,
särdeles från södra och mellersta delen, kämpat, förmodligen utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
