Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strelow har intet att förmäla härom, men folktraditionen har i
troget minne bevarat tilldragelsen och åtskilliga enskilda, dervid
förefallna, händelser. Att Valdemar, innan han lemnade Gotland,
tillsatte fogdar öfver landet, som skulle hålla honom det tillhanda,
och att dessa fogdar efter hans bortresa blefvo ihjelslagna, omtala
både Strelow och andra äldre författare. Strelows ord äro: «Oc
sette K. Valdemar hans Fogeder i Landit, med nogit Folk, huilcket
der skulde holde Folcket under Lydelse oc Tuang, oprette Ting oc
Stefne, som endnu kalldis Valdemars Ting, men disse Fogder
begynte noget for hardt, huorfore Almuen forsamlade sig, oc slog straxt
alle hans Folck ihiel.»
Att Valdemars afsigt med detta Gotlandståg varit ej blott att
plundra utan ock att lägga ön under Danmark, framstår tydligt;
men Gotländingarne, liksom Öländingarne, hafva, så snart de sett
sig i tillfälle dertill, slitit Danskarnes ok från sin skuldra och åter
gifvit sig under Sveriges välde. Vi anföra här äldre författares
berättelser om den af Valdemar Atterdag verkställda eröfringen af
Gotland.
Fransiskanernes i Visby Diarium (uti Scriptores rerum
Svecicarum medii ævi) berättar derom: «År 1361 intog danske konungen
Valdemar Gotland och Visby, hvarest han i strid nedgjorde omkring
1800 bönder («rustceos») dagen före S:t Jakobs dag («in vigilia Sancti
Jacobi», d. v. s. den 24 Juli) och hemvände med ganska betydliga
skatter från stad och land.»
Samme klosterbröders Codex (ur Scriptores r. S. m. æ.) har en
något utförligare, ehuru dock äfven knapphändig, beskrifning derom,
så lydande: «År 1631 kom Valdemar med en stor krigshär och
många tyska furstar till Gotland vid Sanctæ Mariæ Magdalenas fest
(den 22 Juli) och dagen efter S:t Jakobs dag («in crastino Sancti
Jacobi», d. v. s. den 26 Juli) stridde han med bönderna utanför
stadens södra port och dödade 1800 af dem och omedelbart derefter
erhöll han Visby stad genom underhandling («cum placitatione»).
Först på S:t Augustini dag (den 28 Augusti) återvände han,
medförande den största skatt af guld och silfver, tagen från staden och
landet.–- Märk att år 1360 hade kung
Magnus Smek öfverlemnat hela Skåne med dess fästningar åt kung
Valdemar för intet. Dessutom tillstadde han denne att äfven erhålla
Gotland om han kunde taga det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
