Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valdemar intager Visby och plundrar templen. 145
närmast, har väl fått dela de andras öde), således ådagaläggande sitt
beslut att försvara sig; men försvaret blef föga långvarigt. Den 26
tyckes fienden hunnit fram till Visby och ett utfall skett påföljande
dag genom södra och östra portarne, då ett blodigt slag stått
utanför förstnämnde port, hvarvid 1800 gotländingar fallit; några få
dagar derefter har Visby uppgifvits. Den af folk uppfyllda staden har
förmodligen, af brist på lifsmedel, icke kunnat uthärda en längre
belägring, utan hellre gifvit sig. Strelow berättar att Valdemar ej
velat indraga genom portarne, fruktande förräderi eller att det skulle
sägas, att han ej med krigsmakt vunnit staden, utan låtit straxt vid
söderport nedslå ett stycke mur, hvarigenom han i full slagordning
indragit, och när samma mur blifvit igen uppmurad, har man låtit,
till en ihågkommelse, sätta huru många man varit i hvart led, och
har det varit 11 man i hvart. Strelows berättelse härom tyckes
vinna bekräftelse af den omständigheten, att stadsmuren öster om
och intill söderport, här 16 1/3 alnar hög, har öfverst 14 krenåer och
just der dessa finnas synas, uppifrån och ned, skiljelinier i muren,
liksom om en inmurning der skett. Den 4 Augusti var staden
uppgifven och i Valdemars våld.
Om staden gifvit sig på nåd och onåd eller kapitulerat och
betingat sig vissa vilkor, känner man ej. Hafva danskarne, till tecken
af att staden vunnits med vapenmakt, låtit nedrifva en del af
muren och derigenom inryckt i staden, kunde sådant snarast antagas
utmärka att stadens öde berodde af segrarens behag och att den
gifvit sig utan vilkor. Plundring lär åtminstone ej skett i
enskildas boningar, men templens skatter och dyrbarheter lära
annammats och staden, för att frälsa sig från allmän plundring och
brand samt för att skydda sina handelsprivilegier och friheter, fått
erlägga en högst betydlig brandstod, hvarom Strelow berättar
sålunda: «Her samlede hand it usigelig Bytte oc Roff oc gjorde en
Contract med Visby Borgere, om de inden 3 solemerke, kunde fylde
3 af de störste Ölkar fuld af Sölf, skulde de blifve ved deris forrige
Friheder, Ölkarne blefve förde paa Torfuet oc alle udbare
godvelligen, (Thi de hafde megit Gods af Sölf och Guld nedgrafvet, oc i
Muren forvarit) oc samme dag fylte dem. Siden röfuede hand alle
Kircher oc Closter deris Sölff, Guld oc dyrebare Steene fra, som
hand alle vegne aff Billederne lod udgrafue, besynderlig i Vor Frue
Kircke, de to Carbunckel steene, som sade i Muren, som steden i
Muren endnu bær vidne om, huilcke om natten skinede saa klare som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
