- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
139

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sägner om Valdemars spejarefärd. 139

ungersvenner. Hon väckte derföre allmän förbittring mot sig genom sin
stolthet och sin utländska klädedrägt, så att man författade nidvisor
om henne, och detta retade fadren, som beslöt att hämnas derigenom
att han ingaf kung Valdemar tanken på att bemäktiga sig Gutarnes
stora rikedomar. Strelow säger, att nidvisorna om «kulpustarens»
(guldsmedens) vackra och stolta dotter äro införda i «Kämpeboken»,
förmodligen någon äldre samling af gamla kämpavisor, och han
anför en vers om Nils guldsmeds färd till Valdemar och den berättelse
om Gutarnes ovanliga rikedom, Nils framställer för konungen. Den
lyder sålunda:

«Niels Guldsmid drager till Kongen oc liufver (ljuger),
Den lede Forräder oc slemme Tiufvuer:
De Guther hafver saa mögit Guld,
De kunde det icke eigo (tåla ? bära ?),
Svinen jætter af Siöfuer (silfver) Trug,
Hustruer spinder med guldthieno» (guldten = rullen på spinnrocken).

Genom dessa berättelser vändes Valdemars håg till den rika ön,
men han ville först med egna ögon öfvertyga sig om, huruvida han
förmådde eröfra den, samt göra sig underkunnig om ställningen
derstädes, helst Gutarne voro kända att vara ett tappert och
stridbart folk. Derför begaf han sig i djupaste hemlighet sjelf öfver till
Gotland för att spionera och for, förklädd till handlande, omkring på
ön. Under denna föregifna handelresa kom han till Unghanse gård,
«sönderst» eller sydligast på landet, 10 mil (danska) från Visby [1], och
hade der «qvarter» (logis) samt en kärlekshandel med sin värds
dotter. Husbonden öfverraskade en gång de älskande och gaf den
förklädde köpmannen en örfil, «som hand paa den tiden tog till takke»,
säger Strelow, d. v. s. som han för tillfället höll till godo.

Valdemars afsigt att med krigsmakt hemsöka Gotland hade dock
ej kunnat hållas så hemlig, att ej ryktet derom nått denna ö, men


[1] Både i Eskelhem och Öja socknar äro gårdar med namnet Unghanse.
Traditionen uppgifver Unghanse i Öja såsom stället der händelsen förefallit och
detta instämmer med Strelow, ehuru afståndet från Visby ej är så långt som
han uppgifver, utan endast 7 svenska mil. Lemningar efter en forntida fast
byggnad finnas der ännu, utvisande att mäktiga odalmän eller höfdingar i
förflutna tider der haft sitt hemvist. Unghanses dotters öden har man ingen
kännedom om, men folksägner, som tyckas varit okända för Strelow, och som
förmodligen uppstått efter hans tid, hafva gifvit henne ett tragiskt slut, som dock
tyckes vara helt och hållet diktadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free