- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
117

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 6. Närmare anslutning till Sverige under konung Magnus Ladulås. — Krig mellan stadsbor och landsbor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gutarnes skatt till Sveakonungen. 117

att ej kommer vind i den veckan, då skola de ännu bida sju nätter
efter lidstämnudag; då, om ej kommer vind inom denna frestetid,
då ega de hemfara saklösa, ty ej äro de nödsakade fara öfver
hafvet roende, utan seglande. Komma ledungsbud inom mindre frest
än månads, då äro de ej skyldige fara, utan kunna sitta hemma
saklösa. Är det så att konungen ej vill tro att bud (om ledung)
kommo olagliga, eller att vind hindrade i rättan frestetid, då ega
konungens sändemän, som skatt taga på det tinget, som är näst
efter Sankt Peters messo, att taga tolf nämnda mäns ed, som
konungens sändemän vilja nämna, att de med lagligt förfall suto
hemma. Ingen gifve nämnde ed på Gotland utom konungs ed.

«Kan så illa åtbära, att krönt konung varder förmedelst någons
(utöfvade) våld bortdrifven af sitt rike [1], då ege ej Gutar skatt
utgifva, utan behålle honom under tre år, och dock ega de hvart år
sammanskjuta skatten och låta den ligga, men (först) då utgifva,
när tre år äro utgångna, åt den, som då råder (för) Svea rike.
Lyckt (slutet) bref med konungens insegel skall i allt (som angår)
konungs rätt sändas (till Gotland) och ej öppet.»

Sista stadgandet visar huru noggrannt Gutarne iakttogo att
kringgärda deras sjelfständighet och oberoende. Ett öppet bref från
konungen utmärkte att han var deras herre och de hans undersåter,
hvilket de ingalunda medgåfvo sig vara, och hela öfverenskommelsen
visar ock, att parterna, som afslöto den, ej stodo i sådant
förhållande till hvarandra som det, hvilket råder mellan herrskare och
underlydande, derföre skulle konungens bref till Gutarne vara slutet.
Den mäktige konung Magnus Ladulås synes ej godt kunnat lida de
frie öboarnes stolta sjelfständighetsanda, utan gerna velat förödmjuka
den samt göra Gotländingarne mera beroende af och undergifne
konungen och det konungsliga väldet. Ett dokument (meddeladt af



[1] Det är på grund häraf professor Schlyter anser Gutasagan vara yngre än
1318, då konung Birger blef fördrifven, men det är ganska besynnerligt att
endast på ett sådant antagande förneka sagans ålder. Redan 1229 blef en krönt
konung fördrifven ur Sverige (Erik 11) och Sverker Carlsson vardt fördrifven
1206 eller 1207, således blir Birger Magnussons fördrifvande intet skäl att
sagan är yngre än 1318. Tvärtom ådagalägger det anförda 6:e kapitlets innehåll,
att den är äldre än 1285, då öfverenskommelsen om ledungslaman blef ändrad.
Dessutom har professor Säve uti Gutniska Urkunder visat, att detta sagans sista
kapitel är yngre än det öfriga af sagan. När nu detta slutkapitel är äldre än
1285, så är naturligtvis den öfriga delen af sagan många år, kanske ett halft
sekel, äldre än nämnde årtal och således ej yngre än 1318.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free