Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 3. Gotlands indelning under hednatiden, äldsta gudalära och första förening med Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tiden för Gotlands förening med Sverige. 95
slutet af Gutasagan och tyckes vara ett tillägg samt yngre än den
föregående delen af sagan, berättas, att när Gutarne tagit vid biskop
och prester och fullkomlig kristendom, då togo de ock vid att följa
Svea konung i härfärd med 7 snäckor, dock endast mot hedniskt
land och ej mot kristet. Det har alltså varit i hedniska tiden som
den äldsta öfverenskommelsen afslutats, då både Gutarne och konungen
varit hedningar, ty hade ene kontrahenten varit hedning och den
andre kristen, så hade väl knappast något förbund kommit till stånd.
Åtskilligt uti det anförda ur sagan visar ock att det varit under
hednatiden, ty hafvet var ännu osäkert, således voro vikingafärderna
ännu i bruk. Konungen benämnes äfven Upsalakonung, en titel som
Olof Skötkonung aflade när han omkring år 1000 öfvergick till
kristendomen. Jarlaembetet för hela riket eller riksjarlar inrättades af
hans fader, Erik segersäll, i stället för samregenter eller samkonungar,
som hans företrädare efter Ragnar lodbroks tid haft. De äldre
jarlarne voro ej för hela riket utan för någon viss landsort. Som den
jarlen, hvilken skulle hafva en tredjedel af skatten, ej benämnes jarl
i något landskap, så tyckes det hafva varit riksjarlen, och i följd
häraf tyckes sannolikast att tiden för denna äldre öfverenskommelse
infaller i slutet af 900-talet och Erik segersälls tid. Vore ej detta
vilkor om jarlens andel i skatten, så kunde man anse tiden för
förbundets ingående infalla minst ett århundrade förr, ty i Othars och
Wulfstans omkring år 890 för konung Alfred i England afgifna
berättelse om deras vidsträckta resor i de nordiska farvattnen, säges,
att Gotland hörde till Sverige, hvaremot Bornholm hade egen konung,
men den tiden funnos inga riksjarlar i Sverige. En dansk författare
från 1500-talet, Petrejus [1], som skrifvit ett arbete på latin om
Cimbrernes och Götarnes ursprung (de origine Cimbrorum et Gothorum)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
