Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru man icke känner när Visby tagit sin början såsom stad,
så kan man dock med temlig säkerhet sluta att det skett mot 11:e
århundradets slut. När Olof Haraldsson 1029 var på Gotland,
tyckes staden ännu icke funnits, och när Botair af Akubäck der byggde
kyrka, som tyckes skett ej långt derefter, var orten ännu ett
offerställe, hvars namn var Vi, d. v. s. ett vigdt rum, helgadt åt de
höga himmelska makterna, eller ett invigdt ställe, en benämning som
flera offerställen (kanske alla) burit och om hvilken flera gotländska
ortnamn (såsom Helgvi, Vis, Viby) erinra. Det äldsta årtal uti
historien, der Visby förekommer såsom stad, är 1161 (Lagerbring,
Svea Rikes Historia, 2 del. pag. 228). Då var gamla namnet Vi
förändradt till Visby och stället var stad. Namnet Visby har
således uppstått i och med staden och båda delarne hafva väl inträffat
i slutet af 1000-talet, men likväl har orten varit bebyggd långt
innan den blifvit stad. Stadens för handel så gynnande läge, dess
fria oberoende ställning jemte invånarnes sjövana, förvärfvad genom
gotländingarnes redan i hednatiden drifna handel och köpenskap,
hafva förmått många handlande från Tysklands östersjökust, särdeles
från den fordna handelsstaden Julin i Pommern, som lär förstörts
genom öfversvämning, att flytta öfver till Visby och der bosätta sig,
hvadan den unga handelsstaden hastigt tillväxte. Redan 1229 var
Visby en så betydlig stad, att den var känd i södra Europa och
vid påfliga hofvet (Strinnholm, Svenska folkets historia, 5 bandet sid.
45). När det stora tyska hanseförbundet*) stiftades 1241 af
*) Det stora tyska hanseförbundet, som växte till betydlig makt, bemäktigade
sig hela nordöstra Europas handel samt hade sina handelskontor för östra
länderna i Nowgorod, för vestra i Brügge och London, utgjordes, när förbundet i
14:e århundradet nått sin största utsträckning, af följande 85 städer:
Andernach, Anklam, Aschersleben, Bergen, Berlin, Bielefeld, Boldvard,
Brandenburg, Braunsberg, Braunschweig, Bremen, Buxtehude, Colberg, Coesfeld, Cöln,
Danzig, Demmin, Deventer, Dorpat, Dortmund, Duisburg, Eimbech, Elbing,
Elburg, Emmerich, Frankfurt an der Oder, Gollnow, Goslar, Greifswald,
Gröningen, Göttingen, Halberstadt, Halle, Ham, Hamburg, Hameln, Hanover, Harderwyk,
Helmstedt, Hervorden, Hildesheim, Kampen, Kiel, Krakau, Kulm, Königsberg,
Lemgo, Lix, Lübeck, Lunneburg, Magdeburg, Minden, Münster, Nimvegen,
Nordheim, Osnabrüch, Osterburg, Paderborn, Qvedlingburg, Reval, Riga, Rostock,
Rügenwalde, Ruremont, Salzwedel, Seehausen, Stade, Stargard, Stavard, Stendal,
Stettin, Stolpe, Stralsund, Soest, Thorn, Ulzen, Unna, Venlo, Visby, Warburg,
Werben, Wesel, Wismar, Zütphen, Zwoll. Hansestäderna voro indelade i 4
qvarter, för hvarje qvarter stod en stad i spetsen under namn af qvartersstad.
Lübeck var qvarterstad för vendiska Hansestäderna, Danzig för preussiska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
