Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56 Visborgs slott.
gång drogo ofärd och politiskt oväder öfver land och stad, och i ej
obetydlig mån har slottet och dess aristokratiska slottsherrar kufvat
gotländingarnes urgamla frihet och sjelfständighet, ehuru det ej
lyckats att helt och hållet utrota den.
Några lemningar, ehuru föga betydliga, återstå af detta
förtryckets näste. När danskarne 1679 måste sista gången lemna Gotland,
sprängde de den 250-åriga borgen, så att dess fasta murar och torn
ramlade. Stenhoparne förvandlades under nästföljande tidehvarf till
kalk uti kronokalkugnen vid stranden i närheten af det fordna
slottet. Blott ett litet stycke af den fordna slottsmuren står qvar
såsom en hotande vålnad af dystert utseende och sammanhänger med
södra stadsmuren nere vid stranden, men utanför stadsmuren finnas
utmed stranden höga vallar och af gräs öfverväxta långsträckta
höjder, kallade «palisaderna», nu förskönade af vackra trädplanteringar,
sannolikt lemningar efter borgens fordna vallar och murar. Visborgs
namn finnes dock ännu qvar uti Visborgs kungsladugård, en kronan
tillhörig fastighet af 2 3/8 mantal, belägen 1/4 mil söder ut från staden;
den har varit slottets fordna ladugård.
Denna kungsgård med dess egor och befolkning bildar den
södra af de tvenne små landsförsamlingar, som höra till staden och
hafva samma kyrka som den. Norra landsförsamlingen utgöres af de
båda gårdarna stora och lilla Hästnäs, 2 mantal efter gammalt, 2 3/4
efter nytt. Dessa gårdar ligga 3/8 mil norr om staden. Vid stora
Hästnäs, norr om staden, finnes ett gammalt märkligt stenhus, som
tyckes härröra från 1300-talet. I Bergmans Gotlands Geografi
uppgifves, att här varit landshöfdingebostad omkring år 1600.
De till staden hörande egorna, stadsjordarna, uppgifvas i
Tunelds Geografi (8 uppl., tryckt 1832) till 1,161 tunnland, hvaraf åker
843 tld, äng 107, skog och betesmark 211. Uti Konungens
Befallningshavandes femårsberättelse för 1861 — 65 uppgifves
stadsjordarnes areal till 22,258 qvadratref (3,974,64 tld), deraf åker 7,676
(1,370,70 tld), äng 280 qv.-ref (50 tld) samt betesmark 13,951
qv.-ref (2,493,03) tld). Staden drifver således icke obetydligt jordbruk
jemte stadsnäringarne. Visby håller 27 kronobåtsmän.
Genom en undervattenstelegraf står staden och följaktligen
Gotland i förbindelse med Vestervik och fastlandet samt genom en
telegraflinie med landthamnarne Klintehamn och Ronehamn.
Undervattenstelegrafen sträcker sig mellan Kopparsvik, söder om Visby,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
